ja, vi föddes i rätt land..
"Tonårsflicka avled av 100 piskrapp
BANGLADESH. Fyra personer har gripits misstänka för ett religiöst motiverat mord på en flicka i Bangladesh. 14-åriga Mosammet Hena anklagades för att ha en affär med en gift kusin. De två dömdes av ett byråd till 100 piskrapp var. När en folkhop utförde bestraffningen föll flikcan ihop och avled en vecka senare på sjukhus. Ytterliggare fjorton bybor eftersöks av polis. Enligt lokala medier ska kusinen ha våldtagit flickan."
Jag minns en av min, Marcus och Bellas många filmkvällar. I normala fall brukar de präglas utav helt sinnessjuka skämt, halvfokus på vilken film vi än slår på och allmänt god stämning. Men så en gång slog vi på filmen The stoning of Soraya M. Filmen skulle föreställa Iran några årtioenden tillbaks, och som titeln avslöjar handlar den om en kvinna som stenas till döds. Hon döms utav ett fanatiskt byråd och den scen där hon stenas var en av de mest svårsedda jag bevittnat, eftersom att utöver det rent grafiska finns där medvetandet om att det har försigått och fortfarande gör det på olika sätt, på vissa platser i världen.
Mosammet Hena. När hon föddes för fjorton år sedan var det i ett land dränkt i översvämningar, både den sort naturen orsakar och den av fördomar och orättvisa. Jag vet inte vad för slags framtidsutsikter hon haft, vilken familj hon levt i. Men när jag var fjorton var mina problem olycklig kärlek till någon grabb i grannklassen, vilken jacka jag skulle ha på skolavslutningen, att jag inte orkade göra mina engelskaglosor fastän jag hade flera dagar på mig. Men Mosammet. Hon blev, som det verkar, våldtagen utav sin kusin. Sedan fick hon dö för den synden.
Och med ens dog fler drömmar på den här jorden ut.
Vila i frid. Om du föds igen, välkommen till mitt land.
vi föddes i rätt ände av världen
Men så är det vid denna lilla notis jag fastnar.
"Skolelev gripen för hädelse
PAKISTAN. En pakistansk skolelev har gripits för hädelse, anklagad för att ha förolämpat profeten Muhammed i en skoluppgift. Gripandet väcker hård kritik och kastar nytt ljus över Pakistans stränga hädelselag. Den 17-årige pojken bad om ursäkt för vad han skrivit, men det godtogs inte av skolan som skickade vidare uppgiften till polisen som valde att gripa pojken. Under polisförhör ska han ha skylt ifrån sig på sina kusiner som är bosatta i Norge.
- De sade att de levde lyckligt i Oslo medan jag gick i mosken här och att ingen hindrade dem från att uttrycka sina åsikter där, sade han."
Att inte ha rätten till sin egen åsikt..
Fångar i världen, jag känner med er.
"Jag förstår inte varför folk är så arga blablablabla"
"Ställ upp invandrarna här på filmen och sätt en kula mitt mellan ögonen, lägg dom sen i en påse och sätt på frimärke och skicka dom dit där dom hör hemma".
Kanske är det därför vi demonstrerar mot SD.
Demokratiskt invalda men ändock; rasistparti.
(Hennes ursäkt för kommentaren? "De kastade saker och betedde sig". Bra politik. Jag skulle vilja höra Reinfeldt förklara att alla bråkiga ungdomar från och med våren 2011 ska skjutas till döds med ett skott i pannan, svensk eller inte, och se människors reaktion..)
vidare tankar om valet
Bilden är från dn.se
Nu tänker jag lämna fallet SD vid sidan av en liten stund, och istället fokusera på det parti jag själv la min röst på. Nämligen miljöpartiet. Ni är säkert inte förvånade.
Nu står MP i ett läge där diskussionen för närvarande kretsar mycket kring att de bör samarbeta med M för att inte ge SD inflytandet. Samtidigt är det högrisk att lämna de röda väljarna upprörda om de går i allians med borgerliga partier.
Jag ser det inte så. Jag la min röst på det parti som jag litar på vad det gäller en av valets mest relevanta frågor, nämligen klimatet. Jag la min röst på ett parti som jag litar på när det gäller nya tag, ledande intiativ och naturen som högst prioriterad. Därför har jag överseende med den moraliska aspekten i om lämnar de rödgröna för att kunna driva sin egen politik i bredare omfattning.
Klimatet är det mest akuta problemet just nu. Vi kan inte av principskäl avvakta fyra år när klimatet redan har väntat för länge.
Jag vet inte hur deras politk skulle få utvecklas i ett samarbete med Moderaterna. Det är en jobbig tanke att det eventuellt kan leda till ett MP som kompenserar för mycket med sina ståndpunkter samt förlorar väljare till nästa val. Det enda jag vet säker är att vi inte får svika klimatet. Det kan vara värt att ta risker, det är bara svårt att se framåt i den politiskt pressade situation som råder nu.
Jag hejar på MP. Jag hoppas att de kan bevara sin politik oavsett fattat beslut, och jag önskar att väljarna inte glömmer bort varför de röstade på partiet ifrån början. Det blir verkligen med en skräckblandad förtjustning jag följer dem framöver. Min förhoppning är nu att jag ska engagera mig personligen i valrörelsen inför nästa val, det har väckts en glöd i mig de senaste dagarna som jag vill ta vara på.
Så en stor shoutout till alla som paraderade från Sergels Torg till riskdagen igår. Det är ni som håller den glöden vid liv.
en berättelse om ett val
Kommer ni ihåg när man var liten och befann sig i en godisaffär?
Överallt fanns någonting man ville sätta sin ojämna lilla tandrad i. Men som alltid så fanns det ju regler om att vänta tills det blev lördag, eller så var mängden godis man fick begränsad.
Tänk er nu att ni en dag skulle befinna er i godisaffären med er mamma.
Då ni trånar som mest efter en bit av varje, säger hon plötsligt
"Varsågod lille vännen. Ta vad du vill!"
Och du ser dig om. Det finns mintchoklad, kolor, nougater, syrligt, sött, nötigt, lakrits! Det hänger karameller i all världens smakkombinationer i rader längst väggarna.. Wow, tänker du. Det här är nog himmelriket.
Sen brevid allt detta ligger en sophög. Skit, i princip.
Och säger din mamma "nu får du bestämma dig lille vän".
Och du böjer dig fram och väljer skiten.
Där har ni logiken efter vilken de som röstade på Sverigedemokraterna har agerat. Där har ni deras val. Skit före polkagrisar. Och måhända att paralellen är oseriös, men jag är oerhört seriös med budskapet.
Idag var det lite obehagligt att vakna upp i Sverige.
att rösta eller neeej
Det var inte ett särskilt svårt val för mig när jag sett över partiernas hjärtefrågor och det väl kom till kritan. Natur och flyktingpolitik fick ligga först för mig, och det känns göttans det. Och jag tycker verkligen att det känna genuint spännande inför detta år - det är inte omöjligt med en spurt i Socialdemokraternas väljarkrets. Tyvärr tycks det heller inte omöjligt med en spurt i Sverigedemokraternas.
Snart vet vi!
Du har så rätt.
"blir man alltför fast i sina tankebanor blir man passiv, man vill räkna ut allt på förhand men det slutar bara med att man inte gör nånting :P Våga följa magkänslan och köra bara, det är ett hett tips ;)"
- Anders Flemström
briljant tänkt, Teherans högsta domstol
Okej, vi tar det från början. Det är för det första tillräckligt sjukt att Sakineh Mohammadi Ashtiani är dömd att stenas tills hon dör. Anledningen är egentligen inte relevant i avseendet hurvida stening är rimligt eller inte, men hon har i alla fall anklagats för otrohet. Denna har hon även erkänt medan hon piskades blodig. Hon och hennes barn har, till skillnad från många andra som fallit offer för sinnessjuka regimer, lyckats få medial uppmärksamhet kring dödsdomen. Det skrivs listor och skickas mail från hela världen för att stoppa hennes avrättning.
Så läste jag idag i tidningen att Högsta Domstolen i Teheran nu har för avsikt att åtala Sakineh just för denna mediala uppmärsamhet hon lyckats uppbåda. Då tänker jag såhär: Vart kan de åtalen leda? Kan någonting möjligen vara mer bestialiskt än att långsamt stenas till sin egen död?
Bra tänkt! Istället för att ta er en funderare på varför detta har väckt sådan uppmärksamhet världen över så lägger ni kraften på att straffa vederbörande för att hon har skapat den. Det måste sticka i ögonen på er att kvinna höjer sin röst, i mina ögon sticker det att era röster fortfarande räknas. Att ni ens har möjligheten att andas så att ni lever tillräckligt för att uttala er - det sticker i mina ögon. Att ni står på den här jorden och tar plats med era överflödiga kroppar - det sticker i mina ögon.
Så om ni behagar göra vad världen vill; gå och dö och låt hennes liv fylla era tomrum.
Tortyrchef Kaing Guek Eav
Som rödk hmer så sände han 14 000 människor till döden.
Att låta spädbarn slås till döds mot trädstammar eller hackas ihjäl, det var inte helt ovanligt där inte. Och Duch stod bakom med högt huvud och med hjärnan tvättad.
Nu har han fått 35 års fängelse.
Jag önskar att jag stod bakom dödstraff i såna här lägen, han förtjänar inte ens att se dagsljuset genom ett litet smutsigt fönster i en cell. Jag hoppas innerligt att han dör en plågsam, ensam död.
Yup.
Imorgon är han dömd att dö
Foto: IRAN HUMAN RIGHTS
Artikel här.
För ett brott som han inte ens har begått.
För att girigheten kan bära själen,
eller för att fattigdomen äter upp den
Mohammadreza Haddadi
Jag önskar dig att få vakna även dagen efter imorgon
Jag önskar dig en plats på jorden där du får sträcka ut dina armar
Jag önskar dig att inte bli straffad för ett samhällets misslyckande
Jag önskar att du får lura döden, i dess antagna form orättvisan
detta önskar jag dig
dagen till imorgon
Du har redan ifråntagits din ungdom
men till vilken nytta är ungdomen,
om man inte får växa ur den?
Jag kommer sörja dig om du dör i händerna på makmissbruket
och jag önskar att sorgen mynnar ut någonting större
en motivation som gör skillnad
Kanske inte för dig, medmänniska.
Kanske hinner vi inte ända fram till dig.
Idag är jag arg på regimen
Imorgon kanske ännu argare
Men jag lovar dig -
att jag är arg även dagen efter imorgon
Klicka här för att läsa mer utförligt samt agera.
Det finns en chans att dödsdomen skjuts upp och därmed undanröjer tiden alla ursäkter. Skicka iväg mail med följande text till personerna upplistade;
"I am urging the Iranian authorities to halt the execution of Mohammed Reza Haddid immidiately. His death sentence should be commuted. Not only because he did not commit the crime, but because Iran is a state party to the International Covenant on civil an political rights, and the Convention on the rights of the child, which prohibits the use of death penalty against people convicted of crimes committed under the age of 18."
Avsluta med erat namn.
en världsomfattande skam och vi gud eller ickegud vad vi ska skämmas
Flyktingar. En såpass utsatt grupp att jag får lust att dra paralleller till mobbing. Vi rika länder mot de fattiga som trängs för att komma in på vår mark, vi rika som sätter upp stängsel och hånler från andra sidan.
Det är något så oerhört ofattbart hur man kan neka människor vid liv, att faktiskt få leva. De nekas en normal vardag, i många fall får de vara hemlösa i läger där de inte får de förnödhenheter som krävs för ett grundläggande gott liv, och varför? Så vitt jag har uppfattat det efter många artiklar och reportage lästa så finns det ganska fattiga ursäkter. Personerna bär inte på rätt papper, har inte pengar, kommer från fel land, de kostar pengar.
Människor som tvingas fly ifrån allt vad vi här hemma håller fast vid, då syftar jag på familj och en tillhörighet, eftersom att de riskerar att dö om de stannar. Anledningarna är givetvis otroligt många. Men kan man inte tycka att det räcker med att en person har flytt för att denne ska beviljas hjälp?
Man säger nej till människor och deras liv pausas. Ett mellanläge som jag kan tänka mig känns lite som att andas via respirator. Man finns, men till vilken nytta? Jag tänker på alla de Afrikanska flyktingar som sitter i Libyens fängelser under måndagslånga perioder i väntan på besked, på alla de som står utan hem efter rådande oroligheter i centralasien, på de som har tagit sina liv i väntan på Berlusconi nere i Italien.
Det finns en enda stor planet. Ytor som vi delar. Och jag bryr mig inte om vilka damer och herrar det är som sitter högst i hierarkin och viftar med sina maktladdade pekfinger eller vilka gränser som skiljer länder åt på kartor. Det är ju vi människor som har hittat på gränserna, så det är vi som bestämmer reglerna! Aldrig någonsin ska människor behöva straffas för att de förföljs på grund utav sexualitet eller religion, och aldrig ska de behöva straffas för att de föddes in i ett land som styrs korrupt och krigar på civilas bekostnad.
Ingen människa, inte en käft, ska behöva vara en flykting.
Med tanke på hur det har sett ut i historien vad det gäller konflikter så borde det till och med finnas bostadsområden i beredskap för krissituationer i alla de länder som är rika nog att exempelvis bygga svulstiga arenor för skojs skull, eller som kan lägga miljader på Förbifarter och bröllop. Hint.
Det är inte enkelt och faktorerna som spelar in är väldigt många. Men någonstans behöver vi fundera hur vi prioriterar samt fördelar kapital. Vi lever i en värld där möjigheterna är så otroliga och omfattande men ändå kan vi neka våra liksinnade en plats i vårat palats. Varför? Det är inte det att det inte går.
Det är medmänsklighet.
Hjälp.
Jag vill ha någonting, en trygghet, att hålla vid för jag är rädd för vart vi är påväg. Varenda dag växlar jag mellan hoppet, ilskan, frustrationen och sorgen.
Vi är vilse allesammans...
sett på tåget
Tjejtidningar
Jag har bojkottat tjejtidningar en längre tid nu. Senaste gången jag köpte en var i somras, snart ett år sedan, när jag och Jenny var i Grekland och försökte vara lite glamourösa vid poolen. Men that is it.
Anledningen till detta är klart och simpelt att jag påverkas negativt utav dem. Det tror jag många gör. Bakom rosa rubriker, stylingtips och leende modetjejer gömmer sig en underton utav du får vara den du är bara du är det på rätt sätt. Och rätt sätt är nog rent generellt någonting många inte är på egentligen. Även om de försöker. Speciellt med tanke på att rätt sätt ändras i takt med säsongerna.
Igår fick jag hur som helst ett gratisnummer utav VeckoRevyn i en goodiepåse när jag var på Stockholm Cosmetics releasefest. Det är en jättesnäll tjejtidning. Glada leenden, till synes ganska sunda modeller och en i överlag ganska kravlös ton. Och visst, det kan ju vara trevligt.
...men allvarligt nu. Behöver vi verkligen det här?
Det var ett extrastort nummer och det innehöll verkligen ingenting. Samma gamla sextest för att se om du duger i bingen (det gör man aldrig), samma gamla omslag (Elin Kling som ser glad ut), samma gamla innehållslösa kändisintervju (intervjua en Hollywoodskådespelare och fokusera på hur snygg han eller hon är).
Frågespalter där någon ska vara expert på sex. Hur är man ens det? Räcker det att man knullar ofta eller ska man göra det på något speciellt sätt? Relationsråd som fullkomligen ryker utav självklarheter folk borde kunna klura ut helt på egen hand.
Hela industrin med tjejtidningar känns bakåtsträvande. Unga tjejer är inte dumma, men vi är ofta lättpåverkade. Om då tjejer som har problem med självkänslan plötsligt börjar se upp till kvinnor som då till exempel Elin Kling, som gjort sitt namn genom modeintresset, då är det klart att det snurrar till sig lite i skallen. Då börjar man kanske tänka att det faktiskt är värdefullt att vara trendig här i livet.
Kalla mig cynisk och tråkig, men jag tror inte det är värdefullt.
Inte när det används i syfte att få bekräftelse på att man är bra.
Dessutom
Jag önskar dig frihet.
Och dig, och dig, och dig.
Vi lever ju för fan.
Så låt oss leva.
bara försvinn från jordens yta era vidriga avskum
Min chef berättade att hon hade sett ett program om Idol i Afghanistan.
En kvinna som uppträdde där hade dansat lite lätt (rört sig lite till musiken ungefär) och tog av sig sin slöja.
Nu tycker folk att hon ska dö. Till och med barn som hade sett programmet sa att hon borde dö för att hon dansade så utmanande. Hon var tvungen att fly från Kabul i heltäckande kläder för att ingen skulle känna igen henne, men hon kunde inte åka hem för folk hade mordhotat henne och visste vart hon bodde. Hon blev hatad och folk tyckte att hon förtjänade att dö. Att dö. ATT DÖ FÖR ATT HON DANSADE I TV.
Jag vill att ni dör! Alla inavlade jävla miffon som finns på den här planeten, kan inte ni bara DÖ?! Hur kan man vara så jävla hjärntvättad och sjuk i huvudet att man tänker så? Säger så? Hur kan man få plats att andas på den här jorden? JÄVLA AVSKUM! Eran inbundna och hjärndöda kultur har berövat människor frihet och livskvalité tillräckligt länge nu. Det är inte bara kvinnorna som drabbas. Barnen som växer upp och lär sig tänka som er berövas sin möjlighet till att ifrågasätta och gå sin egen väg i livet. De blir som er.
Och jag vill inte andas samma luft.
Ni förtjänar ingenting.
All heder till den modiga kvinna programmet handlade om.
Och med ens vill jag lägga mig på gräs och tänka att alla är glada under samma himmel
1. Afghanistan
90 procent utav kvinnorna utsätts för våld i hemmen. Mannen har laglig rätt att våldta sin hustru, gifta bort barn samt neka sina fruar jobb och utbildning. Hög dödlighet vid förlossning.
2. Somalia
Kvinnor lämnas bort i låg ålder, och våld mot kvinnor är väldigt vanligt. I brist på nationella lagar använder man sig utav förlegade sedvänjor som är diskriminerande, och över nittio procent uppskattas vara offer för kvinnlig omskärelse.
3. Demokratiska Republiken Kongo
Minst 200 000 kvinnor och barn våldtogs under det kongolesiska kriget i syfte att terrorisera civila. Våldtagna flickor förskjuts inte sällan ifrån familj och by.
4. Sierrea Leone
Nittio procent utav kvinnor som våldtagits i samband med en rådande konflikt är hivsmittade. Barna och mödradödlighetten är mycket hög, en av åtta avlider vid förlossning.
5. Niger
En av sju kinnor dör i förlossningsrelaterade sjukdomar. Kvinnor gifts bort unga, tre av fyra lämnas bort innan de fyllt 18.
6. Jemen
Fundamentalistiska islamistiska traditioner, kvinnorna ses som mäns egendom. Över sjuttio procent utav kvinnorna är analfabeter och många gifts bort redan då det är tolv.
7. Bangladesh
Kvinnor i Bangladesh har få rättigheter juridiskt, politiskt och socialt. Hälften gifts bort innan de fyllt 18 och åtta av tio tvingas föda utan hjälp.
8. Mali
Endast 17 procent kan läsa och skriva och många unga flickor dör i samband med förlossning då de, ofta så unga som femton, inte är fysiskt i skick att föda.
9. Burkino Faso
Problemen liknas vid de i Mali, dock är hiv mer utspritt.
10. Guinea-Bissau
En av tretton dör under graviditet eller utav illegala aborter. Hälften utav flickorna omskärs och många får därigenom hiv eller livsfarliga infektioner på grund utav ohygieniska förhållanden.
Det är inte enkelt att säga vems situation som är värst, hur mäter man? Är det värre att nekas utbildning utav din man än att bli våldtagen och föda barn när du är femton? Det är inte det mest relevanta i mitt tycke, och heller inte anledningen till att jag la upp listan. Jag tycker inte att vi ska tycka mest synd om någon.
Jag vill reflektera kring en sak som skrämmer mig. Den skeva cirkel som enskilda individer tillsammans håller försluten. Att man påverkas utav den miljö som man föds in i är självklart ingenting förvånande, men i destruktiva miljöer som ovanstående tycks det bli så att det inte är bara är mannen som misshandlar kvinnan. Hela släkter hjälps åt att mata monstret som bitit dem under deras uppväxrt.
Jag vill förklara vad jag menar, och citerar därför en stycke ur reportaget "Vackra Drömmar", skrivet av Terese Cristiansson för OmVärlden, som handlar om en kvinnosalong i Afghanistan.
"När Ferosan var sexton år giftes hon bort med tvång. Ferosan berättar att det första året var lyckligt, de reste tillsammans och planerade för framtiden. Men sedan vände allt. Misshandel och svartsjuka följde, På sin ena underarm har hon ett långt ärr efter att maken tvingat henne att skära sig - som ett bevis på hennes kärlek till honom[...] En morgon var maken spårlöst försvunnnen. Borta var även hennes 16-åriga lillasyster och Ferosans pengar, pass och andra viktiga dokument. [...] Ferosans situation blir allt sämre. Hennes släkt anklagar henne för att ha varit en dålig fru och hon kan inte skilja sig eftersom att mannen är borta."
Så alltså. Hennes vider till man misshandlade henne pga sin egen svartsjuka, sedan stack han med hennes syster, stal hennes pengar och lämnade henne barnlös. Och släkten? Ja, de ser ju direkt vad problemet är. Ferosan var en dålig hustru. Det är inte första gången jag läser liknande(se bara nummer tre på listan, våldtagna flickor som förskjuts).
Tappar individen sin förmåga till egentänk när den lever i förtryck? Hur skulle Ferosan själv uppfostra en dotter efter dessa upplevelser? Vi tänker kanske att vi skulle ta erfarenheten och lova oss själva att just vårat barn ska slippa det lidande vi fått utstå. Men kanske hade det varit annorlunda om i levt som Ferosa och de omkring henne. Kanske hade vi, om vi vore i Ferosans situation, skämts för att vi varit dåliga fruar. Kanske hade vi lindat skammen om oss och istället fostrat våra barn till att inte göra samma misstag vi gjorde. Vi hade kanske fostrat våran dotter till den bästa frun i hela Kabul! Ständigt villig för sin man, ständigt dold i slöja, utan krav på jobb och utbildning.
Den perfekta hustrun som ger allt fastän hon inte ens har ett eget liv.
Jag önskar dessa kvinnor friheten till ett sinne obefläckat av det vidriga förtryck de lever, och avslutar med ett stycke om en tjej som verkar bli en riktigt duglig fru.
"Hon berättar att hon längtar, men att det kommer vara sorgligt att säga adjö till sitt nuvarande liv. Hennes blivande make har redan varnat henne om att saker och ting kommer att förändras. - Han har sagt att jag inte längre får jobba har och att jag måste börja bära burka. Nu har jag bara sjal om håret och ansiktet. Jag vill gifta mig, jag älskar honom men jag kommer sakna Nabat och alla mina vänner här. Och jag tycker faktiskt burka är dumt, säger hon och ser för ögonblicket sorgsen ut. "
Men vad i..
Jag sitter och läser om Arne och Gunnel. Ett äldre par som har levt 63 år ihop, men som nu inte kommer att få dela äldreboende. Jag blir så ledsen. Jag blir så jävla ledsen.
Arne 94, säger det bäst själv.
"Det är åt skogen och skit. Det är hjärtlöst och bryskt att vi på ålderns höst inte får leva tillsammans."
De har levt ihop tre gånger så länge som de flesta av mina läsare har levt. Hon är demenssjuk och han är över nittio år gammal, rent bryskt kan man också gissa sig till att de är inne på livets oundvikliga slutspurt.
"När vi träffades trodde man ju aldrig att man skulle kunna hysa så här starka känslor för varandra 63 år senare".
Det är fantastiskt och fantastiskt sorgligt. Jag känner med dem.
Artikel.
låt oss kalla dessa fördomar för slaggprodukter
Förstå vad härligt och vakna upp en morgon och inte förstå när folk pratar om att det är svårare för personer med utländska namn att få jobb. Att inte begripa varför någon skulle anta att den hemlöse kvinnan på hörnet bara skulle lägga pengar missbruk om man skänkte. Att se den äldre mannen med den mycket yngre thailändska kvinnan gå i hand och faktiskt inte behöva mota bort tankar om hur det förhållandet kan ha inletts.
Att kunna se en superblonderad femtonåring klampa förbi med smink i hela ansiktet och istället för att dra fram fjortiskortet bara tänka "jaha, vad trevligt att hon ser ut som hon vill". Eller ännu bättre; inte tänka alls! Inte lägga något värde i det.
Jag vill inte anta saker om andra människor.
Jag framstår hellre lite naiv och obildad än att dela ut menande ögonkast och antaganden per automatik till människor som kan påverkas negativt utav det. Man kan givetvis bilda uppfattningar efter egna erfarenheter, men bara för att en öststatare rånade mig på femhundra kronor häromveckan ger det mig ingen rätt att ens koppla till det nästa gång jag har en kund från öststaterna.
Jag vill bli ren i sinnet kan man säga.
(Exemplet med utländska namn är dock ingen fördom jag själv dras med. Fjortisfördomen är dock vanlig i huvudet på mig)
LÄS FÖLJANDE
Ibland utfärdas exempelvis dödsdomar, fängelsestraff eller tortyr på ostadiga grunder och då måste man rycka in, innan det är för sent. Genom att bli sms-aktivist får man ett SMS varannan vecka som berättar om en aktuell aktion och vill man delta skriver man AKTIVIST JA. Ditt namn läggs då till ett färdigskrivet vädjande som skickas vidare till berörda makthavare.
Så rätt.
Så enkelt.
Klicka här för mer information eller skicka AKTIVIST START följt utav för- och efternamn till 72 900. Det är himla viktigt att vi hjälper medmänniskor.