.

Bilden är från dn.se

Nu tänker jag lämna fallet SD vid sidan av en liten stund, och istället fokusera på det parti jag själv la min röst på. Nämligen miljöpartiet. Ni är säkert inte förvånade.

Nu står MP i ett läge där diskussionen för närvarande kretsar mycket kring att de bör samarbeta med M för att inte ge SD inflytandet. Samtidigt är det högrisk att lämna de röda väljarna upprörda om de går i allians med borgerliga partier.

Jag ser det inte så. Jag la min röst på det parti som jag litar på vad det gäller en av valets mest relevanta frågor, nämligen klimatet. Jag la min röst på ett parti som jag litar på när det gäller nya tag, ledande intiativ och naturen som högst prioriterad. Därför har jag överseende med den moraliska aspekten i om lämnar de rödgröna för att kunna driva sin egen politik i bredare omfattning.

Klimatet är det mest akuta problemet just nu. Vi kan inte av principskäl avvakta fyra år när klimatet redan har väntat för länge.

Jag vet inte hur deras politk skulle få utvecklas i ett samarbete med Moderaterna. Det är en jobbig tanke att det eventuellt kan leda till ett MP som kompenserar för mycket med sina ståndpunkter samt förlorar väljare till nästa val. Det enda jag vet säker är att vi inte får svika klimatet. Det kan vara värt att ta risker, det är bara svårt att se framåt i den politiskt pressade situation som råder nu.

Jag hejar på MP. Jag hoppas att de kan bevara sin politik oavsett fattat beslut, och jag önskar att väljarna inte glömmer bort varför de röstade på partiet ifrån början. Det blir verkligen med en skräckblandad förtjustning jag följer dem framöver. Min förhoppning är nu att jag ska engagera mig personligen i valrörelsen inför nästa val, det har väckts en glöd i mig de senaste dagarna som jag vill ta vara på.

Så en stor shoutout till alla som paraderade från Sergels Torg till riskdagen igår. Det är ni som håller den glöden vid liv.