Untitled


På tåget ner stirrar jag ut genom rutan på ett Sverige som fortfarande är grönt. Några gula löv hit och dit, kanske, men himlen är blå och sommaren dröjer. Små röda trähus. Bönder på sina åkrar. Tåget swichar förbi ett rådjur. Jag ser en sjö med hundratals svanar i och undrar nästan om jag har drömt det.

På hemvägen åker jag igenom samma Sverige. Forfarande vackert. Grönt. Samma åkrar, säkerligen. Jag stirrar ut genom fönstret, nästan teateraliskt. Det ser ut som att jag sitter där som vem som helst. Bakåtlutad med hörlurarna i öronen och blicken stilla vilande på fönsterrutan. Lugn. Som precis vem som helst.

Jag låtsas. För jag vet att det är över. Jag är inte vem som helst. Jag vet inte längre vem jag är. Mina händer ligger mekaniskt i mitt knä för jag vet inte vart jag ska lägga dem. Kortslutning. Mitt huvud vill inte fungera, jag testar att fokusera på det praktiska. Lägeheten, jobbet, planerna. Testar sedan att fästa mig i det opraktiska; mitt söndertrasande inre, min stumma bröstkorg. Flera år av mitt liv komprimerade till en liten hög minnen som jag inte förstår om jag har någon nytta av längre. Ett hem som vi aldrig bodde i. Det blev till luft; allt vi någonsin hade lovat.

Vi befinner oss i min första lägenhet. Du sitter i min vinröda soffa efter alla andra har gått hem. Vi börjar.

Vi står i hallen hos mina föräldrar. Kartonger staplade i hög. Du dröjer kvar en stund innan dörren stängs bakom dig.

Luft.

Vi avslutar.




erase and rewind

Borta.

Istället för att vara här så är vi borta. Och jag förtränger. Ignorerar små påminnelser. Försöker sudda ut det som jag trodde kunde vara en framtid. Allt prat om att hoppet är det sista som lämnar människan blir hånfullt; det enda jag hoppas på är turen att vakna upp en morgon och se fram emot någonting nytt.

Jag försöker sudda ut det som varit.

Årssammanfattning 2014

Lite sent påkommet - men vi kör en liten 2014 sammanfattning ändå! I vanlig andra blir jag mer inspirerad att blogga när jag sitter och skriver uppsats, oerhört sällan nuförtiden men de kommande dagarna blir det mycket knapprande. Har nästan glömt hur man gör, och ännu svårare är det på svenska. Det flyter på finare på engelska, men nu när jag skrivit 2000 ord på svenska känns det sådär att ändra till engelska. Dock så har jag ju 8000 ord kvar... Jippie.

ANYWAY. Här får inte lite juicy stuff från det förra året.
 
Fem till tio händelser som varit bra det här året?

♦ Att få uppleva Sydafrika, Lesotho och Namibia med familj, pojkvän och nyfunna vänner!
♦ När jag fick min praktikplats för hösten - vilken lättnad!
♦ Att jag fick komma tillbaks till mitt favoritjobb som timmis.
♦ När vi bestämde att vi skulle åka till Thailand i vår, att biljetterna redan är bokade och att det har funnits som en ständig motivation under en jobbig höst.
♦  I allmänhet att få tar med min vän Mardi från Namibia, som är på utbytesstudent i Sverige under höstterminen, på äventyr och utlflykter i Sverige. Fint att ge tillbaks efter den underbara vistelse hon möjliggjorde för mig i både Sydafrika och Namibia. 
♦ Att jag dels har tagit upp mitt gymmande till ny nivå och att jag tycker det är superroligt.

Fem händelser som varit sämst det här året?

♦ Valet. Att SD fick så många röster i riksdagen och att allting är politiskt upp och ner i allmänhet.
♦ Att jag blev sjuk sista tiden i Sydafrika och att symptomen suttit i till och från enda sedan dess (inte malaria, jag lovar, jag har varit på flera läkarbesök). Det har bidragit till återkommande huvudvärk, krångel med ögonen och det i sin tur till allmän ineffektivitet och låg motivation i perioder. Jag har aldrig haft problem med linser innn men nu fungerar det knappt...
♦ Egentligen alla tillfällen när jag varit tvungen att konfronteras med människor som sprider negativa åsikter, normer och fördomar utan någon som helst behov av självrannsakan. Mår illa och blir förbannad - lättpåverkad.
♦ När familjemedlem har drabbats av sjukt mycket skit på kort tid.
♦ Hösten, kylan, mörkret. Har drabbats hårt av det i år. Usch.

Vad har du lärt dig i år?
Att stå på mig och utgå ifrån mig själv mer.

Blev året som du har tänkt dig?
Nej. Hade en del förväntningar som jag såklart omöjligen kunde vetat om de skulle levas upp till. Vissa områden har blivit oerhört mycket bättre än jag väntat mig - andra betydligt sämre.

Ångrar du något?
Alltså, mjae. Kanske hade kunnat lägga upp en vettig budget på utlandsterminen och följt den? Det hade väl varit klokt och resulterat i mera skoj och mindre stress och självförakt på slutet av min vistelse. Hrm.

Vad har du tittat på?
En triljon filmer samt diverse serier och tv program, t.ex: Paradise Hotel, Game of Thrones, X-factor, Idol, Fargo, Skavlan, Broad city, KUWTK, Raising Hope, Hart of Dixie, bates motel..

Vad är det vackraste du fått i år?
En stund under en enormt mäktig stjärnhimmel på en campingplats i Namibias vildmark.

Gjorde du något som du aldrig gjort förut?
Studerade utomlands, reste med min pojkvän, satt på taket av en Landrover när det kördes, åt i en grotta, var på vinprovningar, höll i en lejonunge i min famn, fick manikyr, lekte på sanddynor i öknen, såg grottmålningar, såg hällristningar, var på rugbymatch, besökte nya städer i Sverige (Orsa, Gävle), var på julkonsert i storkyrkan, gjorde en fältstudie, 

Saknar du något under år 2014 som du vill ha år 2015?
Självsäkerhet och motivation. Tycker att framtiden är mycket skrämmande.

Vad önskar du du gjort mindre?
Jag har garanterat matat fram ett rejält beroende av internet på sidor som är komplett meninglösa. Nu tycker jag absolut inte inte att allt behöver fylla någon större funktion eller mening här i livet, men jag har kanske gjort detta vid tillfällen då jag borde ha koncentrerat mig på annat eller sovit mer.

Vad ser du fram emot under det kommande året?
Att inleda med Thailand i tre månader. Att få min examen - ska bara skriva den där C-uppsatsen först men så ska ske om jag så kräks av utmattning och uttråkning på slutet. Alla måste ta sig igenom det på kandidatprogram så jag får väl sluta tro att det är oöverkomligt. Sen ska det bli förjävla intressant att få flytta tilll en egen(hyrd) lägenheten i en ny stad med min pojkvän. Förhoppningsvis då också få mitt första heltidsjobb...






Är du med i Paradise hotel? Du kommer ALDRIG ha en karriär, folk hatar dig. Är du hustrumisshandlare, våldtäktsman? Lugnt - det har snart glömts bort.

Jag mår illa nu när jag sitter här och läser på om diverse respekterade mäns om hyllas och är allmänt gosigt omtyckta, men som på olika sätt har varit våldsamma mot kvinnor eller helt enkelt inte förnekat att de tycker det är helt okej att vara just det.

Här ska ni får se vad Sean Connery sa i en intervju i playboy 1965:

I don’t think there is anything particularly wrong about hitting a woman - although I don’t recommend doing it in the same way that you’d hit a man. An openhanded slap is justified – if all other alternatives fail and there has been plenty of warning. If a woman is a bitch, or hysterical, or bloody-minded continually, then I’d do it. I think a man has to be slightly advanced, ahead of the woman. I really do – by virtue of the way a man is built, if nothing else. But I wouldn’t call myself sadistic.”

20 år senare var det någon som tycket det var lämpligt att ta upp detta i en intervju. Sean Connerys försvar? Inget försvar alls! Bara allmänt förstärkande av sin tes att män ska vara lite före kvinnor. Och självklart förtydligandet att om en kvinna tycker att hon ska ha sista ordet och är allmänt provocerande, då är det bara att banka på.

“I haven’t changed my opinion. […] No. Not at all. I don’t think it’s bad, and I think it depends entirely on the circumstances, and if it merits it. If you have tried everything else – and women are pretty good at this – when they can’t leave it alone and want to have the last word, then you give them the last word. But they’re not happy with having the last word, they want to say it again and get into a really provocative situation. Then, I think it’s absolutely right.”

För att inte nämna hustrumisshandlaren och våldtäktsmannen Sean Penn, uppskattade och skojiga dömda våldtäktsmannen Mike Tyson, spännande rocksnubben Tommy Lee som slog sin fru när hon höll i deras spädbarn, Chris Brown som misshandlade skiten ur sin tjej men det är lugnt - han sjunger ju tokbra!!



Nutidsläget

Jag har mycket på gång just nu. Många järn i elden, bollar i luften... Det mesta relaterat till min akademiska karriär, samt min arbetsplats där jag befinner mig på helgerna. Jag har inte mindre än en rapport, en stor uppsats och en gigantisk uppsats samt en stor resa att planera och genomföra samtidigt som jag jobbar extra så mycket det går. Samtidigt är jag mer ambitiös än någonsin med min träning, som dock ständigt avbryts för att jag drar på mig förkylningar regelbundet, men annars så.

Varför är det så att när man har mycket att göra så tar man gärna på sig mer? Jag är inte stressad som så, men jag har inte tid och framförallt energi att göra sådant som är roligt vid sidan av. I det här läget som jag är i nu hade det varit gyllene för mig att umgås med kära vänner ett par kvällar i veckan minst, men jag är för trött. Varje morgon när jag vaknar så känns det direkt osannolikt att jag ska ta mig upp ur sängen och göra mig i ordning för en dag på praktiken. Ögonen är liksom heslt svullna och huvudet snurrar av trötthet. Men så krälar man upp ur sängen, äter en bananpannkaka och jämrar sig över att sminket inte blir perfekt denna morgon heller och sedan beger man sig iväg. 

Men redan inom två veckor är två stora saker avbockade. Då är det några grejor till som står på tur, men det sker i alla fall utan någon heltidssysla vilket underlättar enormt ur ett tidsperspektiv. Sen är det inte så långt kvar nu tills jag ska få bo utomlands i solen under tre månader med min käresta, och det är ju ganska otroligt? 

Den här hösten/vintern är väldigt tung, och jag tror inte att det beror på någon oövervinnerlig arbetsbelastning egentligen. Det beror på att det är mörkt, att framtiden är svårhanterligt oviss och att jag helst hade sluppit kyla, min boendesituation samt att pendla två timmar om dagen. Allt detta sammantaget gör mig deppig och omotiverad. Kanske blir jag som ny igen när jag får leva under solen...

eh.

Ljudet av knapprande tangenter.

Varför föddes jag känslig för ljud? Hade jag trott på gud hade jag sagt att det var ett gansak hårt straff han gett mig här i livet. Jag är redan hyfsat dysfunktionell så att kunna slappna av lite hade varit trevligt.

Mvh och tack.

Saker som är irriterande just nu

Eftersom att jag är inne i en sjukt frustrerande period där jag genuint har svårt att lita på det goda i människor (alltså, folk jag nyss träffat inte gamla godingar) och där mina känslospröt är ute och viftar så till den grad att jag har blivit mer neutorisk än jag trodde jag kunde bli. Att jag normalt stör mig makalöst mycket på konstiga ljud och vissa beteenden hos andra människor är något som jag tvunget försökt leva med, men att det nu har blivit ännu värre gör att jag inte riktigt förstår hur jag sak klara mig i stora vida världen utan att bli galen?

Här har vi lite exempel på sådant jag stör mig orimligt mycket på:

♦ När människor äter äpplen i kommunaltrafiken. Förlåt, men vad är det för fel på er? Det finns ingen frukt known to man som låter så mycket och tar så lång tid att äta. Dessutom vet man aldrig när respektive äppel-ätare är färdig eftersom att somliga bara vräker i sig de saftigaste bitarna längre ut, medan andra rent utav käkar upp kärnhuvudet.

♦ Av någon anledning finns det en dichotomi mellan naturvetenskapligt/tekniskt utbildade och samhällsvetare som jag inte blir klok på och verkligen inte uppskattar. Jag avskyr självbelåtna människor som inte fattar att samhällskunskap fyller en funktion precis som naturvetenskapen. Som dessutom tror att logiskt tänkande och ett eget intresse för teknik och naturvetenskap gör att man automatiskt är en bättre, viktigare människa. Herregud, ät lite humblepie och håll käften. Det ena utesluter inte det andra. Dessutom får jag aldrig för mig att trycka ner folk men jag själv som samhällsvetare får en känga hit och dit ganska regelbundet. And don't even get me started om någon slags påhittat konflikt mellan ekonomer och samhällsvetare, samma sak där. Jag minns en festafton när en civilekonom hånfullt sa "Haha, men tror du verkligen människor som du behövs?" när jag berättade att jag vill arbeta med mänskliga rättigheter. Nej men självklart, vi ska leva i en värld där vi inte tar hand om varandra och folk som är födda in i sämre rättigheter pga ursprung eller bara geografi eller bara svagare förutsättningar ska få skylla sig själva! Så räknar vi lite på börsen så länge så någon blir rikare! (Och NEJ självklart gäller inte detta alla ekonomiskt/tekniskt/naturvetenskapligt utbildade men jag vidhåller att någon har hittat på en motsättning som gör att det finns en slags konflikt och denna gör mig illa till mods..)

♦ När folk upprepar sig en miljon gånger och vill ha en reaktion varje gång. Jag är säkert en utav dessa människor, dessvärre.

♦ När folk skriver "TBT" i sociala medier. Det står alltså för throw back thursday, någon trend som bygger på att just torsdag är en bra dag att lägga ut bilder från förr och vara lite nostalgisk. Egentligen bara en ursäkt att visa upp något man tyckte om att visa upp förut. Och vad är då felet med detta? Ingen aning men det gör mig provocerad.

♦ Konstiga lukter. Jag har märkt att det luktar skit av okänd anledning på en oroväckande stor del av offentliga platser och det är alltid lika olustigt när man inte har någon aning vad det kommer ifrån.

♦ Resesnobbar. "Jag skulle aaaaldrig åka till Mallorca. Jag fattar nämligen inte att många som åker med sin familj på charter gör det för att man ofta kan få en bra deal och det är bekvämt, jag ser hellre att man bokar en 18 timmars flight till andra sidan jorden för att upptäcka nya spännande saker, vaccinera sig för 15 000 per skalle och krånglar till det riktigt ordentligt för sig! För att få en mer unik upplevelse:)!!" Jamen gör det då och så låter du Ulrika ta sin familj på charter till Mallorca. Alla nöjda. Obs! Jag har själv suttit och ondgjort mig över alla mainstream-miljökiller-korruptionssupportande resemänniskor, sen insåg jag att jag inte är bättre själv då jag har rest väldigt mycket och påverkat både miljö och lokala samhällen oundvikligen delvis negativt.
 
♦ När man inte har någon nyans. Detta har jag själv fått arbeta med, det är väldigt lätt att döma andra människor... MEN. Det finns så många s.k "allmänna uppfattningar/vedertagna sanningar" som är urblåsta som jag inte begriper varför intelligenta människor ställer sig bakom. Exempel:
- Att alla som kollar på paradise hotel och annan s.k "skräpteve" är korkade.
- Att utbildade människor per automatik är smartare än andra (att ha mer kunskap innebär inte att man är bättre/smartare, kunskap kan dels läsas till men intellekt kan också användas och uttryckas på andra sätt. Utbildning passar inte alla).
- Att man automatiskt blir en människa med mer djup för att man rest mycket.
- Att det finns musik som är bättre än annan och om man tycker om musik som inte är mainstream så är man helt enkelt lite djupare och coolare (subjektivt. Det är SUBJEKTIVT).
- Att ytliga människor är korkade.
 
♦ Imorse på tåget satt en människa och liksom pillade längst ner på sin metrotidning så att det prasslade. Batteriet  min ipod var väldigt lågt så jag tänkte spara det lilla till hemresan, och därför satt jag en halvtimme och kunde inte begripa mig på hur en människas pillande kan prassla och knarra så pass mycket.

Hade jag varit religiöst och spritituellt lagd hade jag bett till högre makter eller mediterat mig fram till ett tillstånd där jag kan få vila i harmoni och njuta av allt jag har och allt som komma skall, men just nu känner jag faktiskt mest för att gå och lägga mig och vakna upp på en bättre planet. Inte av ovan nämnda anledningar. Alltså, jag är seriöst ledsen över hur världen ser ut och inser ju att det finns värre saker än människor som käkar äpple när jag åker pendeltåg.

Årets första snö

Nu faller den första snön här. Två föregående år har det skett första November, och jag inser när jag observerar detta att min förnöjsamhet över fem extra dagar utan snö nog talar för vad jag egentligen tycker om vintern här i Sverige.
 
Jag vill verkligen inte ha vinter, och jag vill absolut inte bo i Stockholm under vintern. Fuktiga tågsäten, försenade tåg, långa avstånd, tidiga kalla morgnar... Mörker. Det är i och för sig mörkt i hela landet, men det är någonting med stadsmiljö i mörker som gör mig trött. Det känns väldigt rätt att åka till Thailand i tre månader från slutet av Januari, det känns som lyx i öveflöd. Som jag knappt vet om jag förtjänar, men jag föreställer mig att långa dagar i solen med stekta nudla och bananpannkakor kommer att göra mig fridfull.

Åker om 81 dagar. Det är ju bara att blicka framåt och ha som motivation.

Lista därför att jag vill

1. Hur gammal är du om fem år? Jämn siffra 10x3. :(

 2. Vem tillbringade du minst två timmar med i dag? Min kollega och min pojkvän, ej samtidigt, hade varit weird.

 3. Hur lång är du? 179,5cm.

 4. Vilken är den senaste filmen du sett? Contagion, var inte skitkul med tanke på ebola.

 5. Vem ringde du senast? Emil

 6. Vem ringde dig senast? Eeeeeee bella

 7. Hur löd det senaste sms:et du fick? Kan inte outa mina kamrater här.

8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Beror på humör.

9. Är dina föräldrar gifta eller skilda? Gifta som fan.

10. När såg du senast din mamma? Igåurkväll satt hon i sin rosa morgonrock och kollade på den svenska televisionen.

 11. Vilken ögonfärg har du? Grönblå (mest blå. blå, 90%)

12. När vaknade du i dag? 06.30 somnade om och gick upp 08...

 13. Vilken är din favoritjulsång? Last Christmas med Wham. Får mig att tänka på en gammal vän som avskyr den låten coh alltid blir förbannad när den slås på.

14. Vilken är din favoritplats? "Med de jag älskar" (en roman av Annika... nej, soffan).

15. Vilken plats föredrar du minst? fLYGPLAN

 16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Jag har ett jobb. Bor i en lägenhet som jag hyr... Spännande skit va? inte helt omöjligt att jag ärutomlands ome xakt tio år, men jag tror inte att jag bor utomlands.

 17. Vad skrämde dig om natten som barn? Mörkret. Halvöppna dörrar.

18. Vad fick dig verkligen att skratta senast? När jag och mamma stojade.

19. Hur stor är din säng? 1.20.

 20. Har du stationär eller bärbar dator? Bärbar

21. Sover du med eller utan kläder på dig? Man ska alltid ha underkläder. Eller ska och ska, jag ska/vill

22. Hur många kuddar har du i sängen? Två

 23. Hur många landskap har du bott i? DOS - dvs 2.

24. Vilka städer har du bott i? Växjö och Stockholm i Sverigeeee. Potchefstroom i Sydafrika.

25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? Strumpor!

 26. Är du social? Ja, fast osäker bland enbart nya människor.

27. Vilken är din favoritglass? Mintglass

28. Vilken är din favoritefterrätt? En riktigt god tiramisu. Kan också vara det äckligaste som finns.

29. Tycker du om kinamat? Generellt sätt tycker jag  om de simpla rätterna (wook, sötsursås med kyckling och ananas)

30. Tycker du om kaffe? För mycket.

31. Vad dricker du till frukost? Vatten. Kaffe ibland.

32. Sover du på någon särskild sida? Lite varierat.

33. Kan du spela poker? Nej, hatar att lära mig kortspel. Roligt när jag väl kan dem. Glömmer dock lätt...

34. Tycker du om att mysa/kela? Yesbox men bara om jag är avslappnad annars känner jag mig kvävd och vill hoppa omkring.

35. Är du en beroendemänniska? På zätt och vis

 36. Känner du någon med samma födelsedag som din? Nej.

37. Vill du ha barn? Vet ej.

38. Kan du några andra språk än svenska? Engelska.

39. Har du någonsin åkt ambulans? Icke.

 40. Föredrar du havet eller en bassäng? Ett hav, om det inte är kallt eller fullt med äckliga djur.

41. Vad spenderar du helst pengar på? Kvällar där vänner umgås, då kan det vara käk, öl, middag, bio, inträden..

 42. Äger du dyrbara smycken? Nej.

 43. Vilket är ditt favoritprogram på tv? Paradise hotel, Idol, Gordon ramsay's kitchen nightmares.. HAHA. 

 44. Kan du rulla med tungan? Sisi

 45. Vem är den roligaste människan du känner? Jävlar. Vet ej.

46. Sover du med gosedjur? Nope

47. Vad har du för ringsignal? Någon standardiserad signal i min ericsson, skitjobbig.

 48. Har du kvar klädesplagg från då du var liten? Nje.

 49. Vad har du närmast dig just nu som är rött? Blodet i mina vener. HOPPAS det är rött.

 50. Flirtar du mycket? HAh, nej. Kanske med min pojkvän. tror inte han märker:)

51. Kan du byta olja på bilen? Nej. Har alltså aldrig försökt. Har ej körtkort.

52. Har du fått fortkörningsböter någon gång? Inget körkort.

 53. Vilken var den senaste boken du läste? "Bistånd är politik" läser jag parallelt med "Ge mig kolera" och "Min mormor hälsar och säger förlåt"

 54. Läser du dagstidningen? Japp.

55. Prenumererar du på någon veckotidning? No

56. Dansar du i bilen? Sällan

 57. Vilken radiostation lyssnade du till senast? Hehe vet inte.

 58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? En lista om vad jag ska göra idag, där jag strök att handla några grejor på hemvägen och skrev att jag istället åker med emil.

 59. När var du i kyrkan senast? Var i en kyrka i Vimmerby i juli.

60. Vem var din favoritlärare på högstadiet? Anna! Engelskalärare på högstadiet.

 61. Hur länge har du campat som längst i ett tält? En natt hit och dit. Hatar tält.

 62. Vem var det som senast gjorde något extra speciellt för dig? Säkert emil.

63. Vad lyssnar du på just nu? Lena Dunhams "Ask Lena" på youtube

64. Har du varit med i tidningen? Ja! I "Omvärlden" talade jag om min utbildning.

65. Vad är det konstigaste du ätit? Fladdermussoppa.

66. Vem såg dig naken senast? Asså jag tror inte att personen ifråga MÄRKER när jag går naken så säkert min kille men när, vem vet.

 67. Vad är det för färg på din tandborste? veneeee..... rosa som för en tjej? tihi. osv.

 68. Hur imponerar man på dig? Man är inte en jävla översittare. Man får ha ådstakommit en miljon grejer som är balla och vara hur glad som helst över detta, men jag hatar folk som är nedlåtande. 

 69. Vem ringer du när du är arg/ledsen? Jullenbullen.

 70. Har du någon piercing? Endast i hjärtat...

71. Din största vinst? vinner alrig

72. Civilstånd? I partnerskap med en karl

73. Vilka hemsidor besöker du dagligen? facebook, Dn, nöjesguiden, nyheter24, hotmail, massor av bloggar

74. Är du fåfäng? Ja alltså, japp. Bryr mig mycket om hur jag ser ut när jag är ute och ränner på stan. Hatar när jag går runt imina fula kläder i mina glasögon som jag hatar att ha på mig, och ser alla snygga människor percis överallt och funderar på hur dom har råd med alla dessa balla kläder som håller längre än H&Mplagg? Sunt. är som värst just nu i stockholm.

75. Ångrar du någonting du gjort? Jadå, säkert ett flertal grejer.

76. Hur gammal är din pappa? Uppemot 60.

77. Vilket är ditt drömjobb? vet ej

 78. Finns det något du verkligen skulle vilja göra men inte haft tillfälle, tid eller råd till? Åka runt i sydamerika, gå till sångpedagog. 

79. Vad har du haft för husdjur? Undulat, nymfparakit, katt.

80. Berätta tre saker som dina läsare antagligen inte vet om dig? HAHA läsare..?

81. Svär du ofta? Joo, "fan" ingår nog i mitt vardagsspråk. dock på ett charmigt sätt.

82. Sverige när det är som bäst? När det är fina sommardagar och man inser hur fria vi ändå är här.

83. Kan du åka slalom? hah, nej.

 84. Vad har du ätit i dag? Sötpotatis ,lax, broccoli, banan, START-musli (huwa sockerchock). 

85. Vad har du för utbildning? Samhällsvetenskaplig utbildning med fred och utveckling som huvudämne + kurser i sociologi, politik, historia och antropologi separat. 

86. Vilken kroppsdel är du mest nöjd med? Att jag har hud..?

87. Vilken kroppsdel är du minst nöjd med? Ska man inte fokusera på här inte

88. Vilken är din bästa egenskap? Jag tänker efter, är snäll, menar väl.

89. Vilken är din sämsta egenskap? Svårt att fokusera.

 90. Nämn två historiska personer som intresserar dig? Faktiskt inte så intersserad.

91. Saknar du något? Ett eget hem.

92. Är det viktigt att fira födelsedagar? Ja, alltså mest för skojs skull.

 93. Vad gör dig ledsen?Världens kollektiva felprioriteringar som drar oss ner i fördärvet.

 94. Vad gör dig glad? Dagar när jag är avslappnad.

 95. Har du varit gift eller förlovad? Nej! Blivit friad till två gånger, SKRYT DÅ

96. Vad ska du göra i helgen? Choklafestival, bio, träna, storkok och sen börja karusellen om.

 97. Vad är det knasigaste du gjort? Tagit nakenbilder i öknen..? Ej framför kameran. HAHA. 

 98. Vad har du för laster? Internet, skor som inte är bra för mina föter.

 99. Vem är din förebild? Det vet jeg ikke.

100. Vad ska du göra när du svarat klart på alla frågor? Organisera lite på skrivbordet.


Sjunga

 
Jag saknar sången så att jag blir galen ibland. Det är inte så att jag tänkte ta världen med storm - men mig själv kanske. Det är ett utav de områden där jag är säker; säker på att jag utvecklas och tycker att det är värt det fastän det krävs att jag vågar släppa på djupt rotade spärrar.

Jag kommer ihåg förra hösten, efter en lång sommar utan min sjungande och pianospelande vän så kom vi tillbaks till den stora aulan med den ståtliga flygen som alltid stått där till förfogande. Det har alltid funnits några låtar som jag känner att jag helt enkelt inte kan, de är utanför mitt register. Jag satt på en utav sätena och sjöng den ändå, Somwhere over the rainbow, mest på kul. Hon satt vid pianot och började spela melodin. Och det hände faktiskt någonting; jag gick ner till pianot och började sjunga, och någonting underligt hände. Det lät bättre än kanske någonsin, toner kom ur mig på ett sätt som jag varken lyckats med förr eller efter. Jag fattar ju hur pretantiös jag låter nu. Men det har verkligen varit med mig, det där ögonblicket; för nu vet jag att det finns i mig. När låten tog slut stirrade vi bara på varandra en halv sekund innan ett sånt där förvånad skratt kom ur oss. "Vad hände där egentligen?". 

Jag gick därifrån oerhört peppad för en höst med mycket sång. När vi kom tillbaks nästa gång var flygeln låst för resten av studietiden. Jahapp.  

Livets ironi. 

Hej då Sydafrika

Det har väl aldrig funnits ett bra sätt att sammanfatta ett halvår på ett inlägg. Jag kan nog inte det heller, just nu. Städar som en dåre här hemma i grottan och vi planerar att lämna staden runt tolv. Det känns ingenting just nu, jag är så uppe i allt, men jag vet nog att det blir kaos i huvudet väldigt snart.

TACK alla ni som har läst min blogg under min tid här. Det har känts jättekul att ni har följt mig på det här äventyret.

Vi ses hemma.

 
 
 

Back from Namibia


Dagarna i Namibia har varit över all förväntan. Jag vet inte vad jag trodde, men det vara bara så mycket mer än vad jag begrep att det kunde vara; det blev så tydligt när vi landade i 37 grader varma Namibia efter 5 grader i Sydafrika, att det skulle bli bra. Jag har fyllts på med energi de här dagarna, prövat nya grejor och sett helt makalösa vyer, solnedgångar och stjärnhimlar.

Jag har lekt med surrokater, åkt jetski, suttit på taket av en Landrover och åkt runt i fantastisk natur, haft picknick i en grotta, klättrat upp för berg, bott i en campinghydda, varit på tysk maskeradfest, rullat runt på sanddynor i öknen.... Och nu sitter jag i Sydafrika igen och det är min sista kväll i Potchefstroom. Och det känns faktiskt bra. Nu är jag redo att åka hem med den känsla som Namibia både väckte och lämnade i mig. 

Vilken resa alltså...

 

 
 

Jaha, så går det


Vid tre (försenade som alltid i Sydafrika) så bar det av på nya äventyr. Vi hann peppa upp oss, börja käka på de enorma mängderna vägsnacks och komma in på härliga roadtrip-samtal och det var en i allmänhet insjunkande skön känsla. Sen, efter några timmar, så brakade det till rejält. Och bilen gick sönder. 

När man står vid vägkanten i Sydafrika handlar det ju om säkerhet först. Det skulle bli mörkt efter en timme ungefär så Mardi börjad ringa runt som en dåre och lyckligtvis är hon och hennes familj sociala för vips hade vi en person som bodde i nämrmsta stad som kunde hämta oss och låta oss vänta i deras hem, någon hade fixat bärgning till bilen och en tredje person kunde åka från Potch, hämta oss och köra hem oss hit..

Så nu sitter vi här i grottan igen. Men saker och ting är ibland väldigt mycket enklare än de först kan verka. Jag trodde verkligen att jag skulle bli utan min Namibia upplevelse nu, men efter diverse snabba diskussioner och samtal så har vi nu flygbiljetter och kommer att gå upp tidigt imorgon och landa i Windhoek (huvudstaden) vid ett-tiden. Vi går miste om Botswana och en hel del vackra bilvägar genom Namibia, men vi hade ändå inte varit hemma hos hennes familj förren sent imorgon om bilen inte pajat. Så här ska inte klagas, det är bara att ladda om. Jag behöver sömn och lite lugn. Dessutom är jag lyckligtvis helt slut och känner inte av min totala flygrädsla.

Alltså: Namiba imorgon fast på annat vis! Vi landar i Windhoek sen är det några timmar till Swakopmund där hon har sitt hem. I nuläget tycker jag mest synd om Mardi som nu varken får med sin hund hem just nu som tänkt, samt har problem med bilen. Det lossnade alltså en tio kilo tung del under bilen som bilen studsade på och växellådan verkar ha pajat på köpet. Fast jag antar att vi bara ska vara glada att vi är säkra och att det löste sig otroligt smidigt i omständigheterna; hade detta hänt i Botswana (1-2 timmar bort) så hade vi inte haft mottagning på mobilerna och natten hade blivit mindre behaglig...

Men jag måste medge att jag inte var särskilt glad där ett tag. Phu.

ÄNTLIGEN!!!!

Nu har jag skrivit sista tentan, det gick vägen och nu åker vi till Namibia!!!

YEAAAHHHH!

Frustrationen

GIV MIG STYRKA. Imorgon vid den här tiden sitter jag i ett sovrum brevid en bensinmack i Botswana. Inte så romantiskt kanske, men just nu känns det relativt lockande. Jag känner nog att provet imorgon kan gå åt helvete, men det får inte göra det egentligen.

Jag kommer sova bort flera veckor där hemma efter alla studieansträningar här borta, jistanes alltså. Den här natten blir det inte mycket sömn av det enkla skälet att jag måste få 10 stora uppsatsfrågor att fastna i huvudet, men det vill sig inte. Det kommer komma 5 av dessa på provet att välja mellan, och vi har tre timmar på oss att svara på tre. Hälften av det vi övat in kommer vi inte ens nämna i slutproven så det är svårt att inte tänka "kanske om jag utesluter två och har lite tur..." Men jag vågar inte. 

Det är inte så att jag har struntat i provet innan, jag har bara inte haft tid eftersom att jag hade tenta igår och var sjuk så förbaskat länge. Om tolv timmar ska jag börja skriva så jag får väl återgå. Äventyret som börjar imorgon känns ännu inte verkligt. Väskan står packat, passet och vaccinationskortet ligger prydligt i samma pärm och detaljerna för vad vi ska hitta på i Namibia har börjat diskuteras. Tydligen är det festival på fredagkväll som vi kanske kan hinna till. Men jag fattar ingenting jag. Ska bara undanröja fyra månaders Antropologi-information först...

Ciaociao amigos!

Bild från en ädel dag för ett tag sedan.

Hejdå-lunch på River Café

 
Ja ni. Kom just hem från en riktigt trevlig avskedslunch på River, med gamla och nyfunna vänner härifrån. Det känns såklart jättetrist men stämningen var ju så underbar så jag fick bara energi till kvällens studiehelvete, och väskorna står packade och väntar på att få fly staden. Känns inte fel, inte fel alls.

Bilderna får tala för sig själva.




Mardi, Meski, Jente, Ronja, Jag.

"Jag ska svassa runt i min hemby som en jävla ikon"

Sabina Ddumba - hennes musik ska jag hålla utikik efter.
 

Håller på att dona lite här hemma i grottan Tvättar sista tvätten. Ska möta upp vännerna för en "sista lunch. Har sovit som en drottning inatt och ska nog kunna njuta av dessa sista stunder i den här lilla platta stadsdelen i landet långt bort. Måste bara klara provet imorgon. Känns helt osannolikt, men man har ju lyckats tidigare.

Citat i rubriken är för övrigt en genuin kommentar ifrån Ronja när vi diskuterade hur det skulle vara att komma hem. Jag måste säga att självförtroendet är beundransvärt:)

Åker hem om en vecka. EN VECKA. Nu är det så nära att jag inte behöver längta mer. Det är bara att låta dagarna komma, det går så fort så innan jag vet ordet av så åker jag till flygplatsen med pirr i magen.

Min analys av livet i övrigt är att ibland måste man bara inse att saker är vad de är, inte vad man vill att se ska vara.

Over and out.


3/4 av final exams avklarade - denna gång utan sömn

Idag skrevs tredje av fjärde sluttentan - phu! Det var kämpigt idag eftersom att jag i enlighet med klassisk vardagsstress helt enkelt inte kunde somna inatt. Alls. Det har ju verkligen gjort mirakel för studierna inför antropologi-tentan på torsdag, som ni förstår. 

I alla fall, jag svarade på frågorna i dagens tenta så gott jag kunde, det kändes okej och sedan så gick jag och Ronja för att ha hejdå-lunch med Joy. Hon är en genuin glädjespridare och det känns som att vi har umgåtts alldeles för lite under tiden här; men den känslan får man när man är påväg ifrån de som betytt något. Hon har studerat i Sverige och älskade det så jag tror nog att hon kommer att återkomma en vacker dag - då jäklar ska det återförenas. Imorgon blir det fler avsked, då av Meski vilket verkligen kommer kännas surt. Men hon har faktiskt bott i Sverige när hon var yngre under några år så vi möts nog också så småningom (har jag sökt mig till folk med Sverige-läggning? Mardi ska ju studera i där i höst). 

Imorgon är sista heldagen i Potch eftersom att på torsdag bär det av till Namibia efter tentan. Läget här hemma är ett småpackande och småröjande utav saker, på ett skönt sätt. Jag måste bara sova inatt så att jag klarar tentan på torsdag - må det vara med nöd och näppe, men herregud vilken fantastisk känsal det kommer vara att hämta väskan och åka iväg genom Botswana mot vårat slutmål. Avslutet på den här resan kommer att osa äventyr och upplevelse; svårt att förstå idag att om nio dagar är jag hemma i Stockholm och kan se tillbaks på det.

Jag kommer inte att ta med mig datorn till Namibia. Är alldeles för nojig över att ha med den när vi ska bila ett dygn och sedan vill jag ju helt enkelt vara helhjärtat fokuserad på naturen, umgänget och upplevelserna. Men jag uppdaterar fram tills vi åker, för er som gillar't.

Nu börjar min kropp säga att om jag inte går och lägger mig så får jag stryk, så nu beger jag mig till sängs.

Joy och Ronja för några veckor sedan. 

Jag och Meski i Mars.
 



A Long Time Ago



Min favoritlåt ifrån First Aid Kits nya album Stay Gold ;  A Long time Ago. 

I örvigt har jag bara en positiv sak att säga om dagens tillstånd: Jag är i princip frisk nu! 

Allt annat kan kastas bort. De förberedde oss på mötena inför utlanddstudier på att man skulle känna sig deppig omgångar, jag var ganska kaxig på den punkten i början. Det var först efter halva tiden som jag hade ett par riktigt låga veckor där jag inte ville någonting. Men i övrigt vad det gäller hemlängtan har jag verkligen inte haft några större problem ; jag har saknat folk men inte på ett plågsamt sätt. I alla fall, tji fick jag för den senaste perioden har jag inte vaknat på bra humör en endaste morgon och jag har ingen motivation till saker. Jag har försökt men allt som allt är jag matt, färdig. Har nog tappat mitt perspektiv, så är det. Just nu förstår jag hur bra jag har det men jag känner det helt enkelt inte.

Imorgonbitti har jag sluttenta i Sociologi och jag måste verkligen anstränga mig nu för att hitta klarhet i huvudet att repetera all information.

Hem om 9 dagar.

Paddor & Lördagar

Jag har precis försökt jaga ut en padda ur rummet och frågar mig hur jag ska klara att campa i Namibiska öknen i tält, när jag precis fick panik och trodde att jag skulle bli förgiftad av en vanlig, brun padda som hoppade runt på mitt sovrumsgolv? Jag trodde detta eftersom att när hundarna biter dem så börjar de tugga vit fradga, vilket kanske inte är ett särskilt övertygande tecken på att de inte skulle kunna vara potentiella dödsfällor. Jistanes. Wildlife i all ära men att vara i länder där djur KAN vara giftiga det är inte min grej egentligen. Varför åkte jag hit i så fall, undrar ni kanske? Well... om jag får en sån här adrenalin-kick av att jaga en padda så kan ni ju tänka er vilken stimulans min äventyrsådra kan få i dessa länder.

För övrigt kan jag inte ta cred för att paddan lämnade huset ändå, den hoppade ut helt självmant medan jag satt i köket och googlade "poisonous toads in south africa" (sant).

Så, om vi nu går vidare ifrån min brutala hypokondri så tänkte jag berätta lite om igår. Jente, en nyfunnen vän, och hennes kompis Carlos, kom förbi och undrade om vi ville med till the dome. Det är ett naturområde väldigt nära Potch där en meteroit slog ned en gång i tiden, och det skapade ett vackert landskap. Vi åkte iväg rätt sent på eftermiddagen och hade bara någon timme till solen gick ned, men vi gick in på en riktig western-style Saloon och pratade i solnedgången. Därefter åkte vi till Parys, en grannstad, och åt riktigt god mat på en urcharmig resturang. Maten här i Potch är verkligen dålig, så det var en festival för smaklökarna serrni.

Vi körde runt i mörkret och sjöng, lyssnade på ERA (munkarna som släppte en skiva på 90 talet, minns ni?) och sedan kröp vi upp i soffan hos Jente och tittade på the Grand Budapest Hotel, jag var egentligen den enda som såg hela filmen för de andra sov i omgångar men det hela var himla gemytligt.

Igår var en bra lördag och idag är sen seg Söndag. Klassisk helg med andra ord.

 

Tidigare inlägg