.

Idag skrevs tredje av fjärde sluttentan - phu! Det var kämpigt idag eftersom att jag i enlighet med klassisk vardagsstress helt enkelt inte kunde somna inatt. Alls. Det har ju verkligen gjort mirakel för studierna inför antropologi-tentan på torsdag, som ni förstår. 

I alla fall, jag svarade på frågorna i dagens tenta så gott jag kunde, det kändes okej och sedan så gick jag och Ronja för att ha hejdå-lunch med Joy. Hon är en genuin glädjespridare och det känns som att vi har umgåtts alldeles för lite under tiden här; men den känslan får man när man är påväg ifrån de som betytt något. Hon har studerat i Sverige och älskade det så jag tror nog att hon kommer att återkomma en vacker dag - då jäklar ska det återförenas. Imorgon blir det fler avsked, då av Meski vilket verkligen kommer kännas surt. Men hon har faktiskt bott i Sverige när hon var yngre under några år så vi möts nog också så småningom (har jag sökt mig till folk med Sverige-läggning? Mardi ska ju studera i där i höst). 

Imorgon är sista heldagen i Potch eftersom att på torsdag bär det av till Namibia efter tentan. Läget här hemma är ett småpackande och småröjande utav saker, på ett skönt sätt. Jag måste bara sova inatt så att jag klarar tentan på torsdag - må det vara med nöd och näppe, men herregud vilken fantastisk känsal det kommer vara att hämta väskan och åka iväg genom Botswana mot vårat slutmål. Avslutet på den här resan kommer att osa äventyr och upplevelse; svårt att förstå idag att om nio dagar är jag hemma i Stockholm och kan se tillbaks på det.

Jag kommer inte att ta med mig datorn till Namibia. Är alldeles för nojig över att ha med den när vi ska bila ett dygn och sedan vill jag ju helt enkelt vara helhjärtat fokuserad på naturen, umgänget och upplevelserna. Men jag uppdaterar fram tills vi åker, för er som gillar't.

Nu börjar min kropp säga att om jag inte går och lägger mig så får jag stryk, så nu beger jag mig till sängs.

Joy och Ronja för några veckor sedan.