Och med ens vill jag lägga mig på gräs och tänka att alla är glada under samma himmel
På den internationella kvinnodagen skrev jag ett inlägg om oturen man har då man föds till kvinna i vissa länder. Den fantastiska tidningen OmVärlden har gjort en lista på länder där man verkligen inte vill födas till det kvinnliga könet. Jag ville dela med mig utav den.
1. Afghanistan
90 procent utav kvinnorna utsätts för våld i hemmen. Mannen har laglig rätt att våldta sin hustru, gifta bort barn samt neka sina fruar jobb och utbildning. Hög dödlighet vid förlossning.
2. Somalia
Kvinnor lämnas bort i låg ålder, och våld mot kvinnor är väldigt vanligt. I brist på nationella lagar använder man sig utav förlegade sedvänjor som är diskriminerande, och över nittio procent uppskattas vara offer för kvinnlig omskärelse.
3. Demokratiska Republiken Kongo
Minst 200 000 kvinnor och barn våldtogs under det kongolesiska kriget i syfte att terrorisera civila. Våldtagna flickor förskjuts inte sällan ifrån familj och by.
4. Sierrea Leone
Nittio procent utav kvinnor som våldtagits i samband med en rådande konflikt är hivsmittade. Barna och mödradödlighetten är mycket hög, en av åtta avlider vid förlossning.
5. Niger
En av sju kinnor dör i förlossningsrelaterade sjukdomar. Kvinnor gifts bort unga, tre av fyra lämnas bort innan de fyllt 18.
6. Jemen
Fundamentalistiska islamistiska traditioner, kvinnorna ses som mäns egendom. Över sjuttio procent utav kvinnorna är analfabeter och många gifts bort redan då det är tolv.
7. Bangladesh
Kvinnor i Bangladesh har få rättigheter juridiskt, politiskt och socialt. Hälften gifts bort innan de fyllt 18 och åtta av tio tvingas föda utan hjälp.
8. Mali
Endast 17 procent kan läsa och skriva och många unga flickor dör i samband med förlossning då de, ofta så unga som femton, inte är fysiskt i skick att föda.
9. Burkino Faso
Problemen liknas vid de i Mali, dock är hiv mer utspritt.
10. Guinea-Bissau
En av tretton dör under graviditet eller utav illegala aborter. Hälften utav flickorna omskärs och många får därigenom hiv eller livsfarliga infektioner på grund utav ohygieniska förhållanden.
Det är inte enkelt att säga vems situation som är värst, hur mäter man? Är det värre att nekas utbildning utav din man än att bli våldtagen och föda barn när du är femton? Det är inte det mest relevanta i mitt tycke, och heller inte anledningen till att jag la upp listan. Jag tycker inte att vi ska tycka mest synd om någon.
Jag vill reflektera kring en sak som skrämmer mig. Den skeva cirkel som enskilda individer tillsammans håller försluten. Att man påverkas utav den miljö som man föds in i är självklart ingenting förvånande, men i destruktiva miljöer som ovanstående tycks det bli så att det inte är bara är mannen som misshandlar kvinnan. Hela släkter hjälps åt att mata monstret som bitit dem under deras uppväxrt.
Jag vill förklara vad jag menar, och citerar därför en stycke ur reportaget "Vackra Drömmar", skrivet av Terese Cristiansson för OmVärlden, som handlar om en kvinnosalong i Afghanistan.
"När Ferosan var sexton år giftes hon bort med tvång. Ferosan berättar att det första året var lyckligt, de reste tillsammans och planerade för framtiden. Men sedan vände allt. Misshandel och svartsjuka följde, På sin ena underarm har hon ett långt ärr efter att maken tvingat henne att skära sig - som ett bevis på hennes kärlek till honom[...] En morgon var maken spårlöst försvunnnen. Borta var även hennes 16-åriga lillasyster och Ferosans pengar, pass och andra viktiga dokument. [...] Ferosans situation blir allt sämre. Hennes släkt anklagar henne för att ha varit en dålig fru och hon kan inte skilja sig eftersom att mannen är borta."
Så alltså. Hennes vider till man misshandlade henne pga sin egen svartsjuka, sedan stack han med hennes syster, stal hennes pengar och lämnade henne barnlös. Och släkten? Ja, de ser ju direkt vad problemet är. Ferosan var en dålig hustru. Det är inte första gången jag läser liknande(se bara nummer tre på listan, våldtagna flickor som förskjuts).
Tappar individen sin förmåga till egentänk när den lever i förtryck? Hur skulle Ferosan själv uppfostra en dotter efter dessa upplevelser? Vi tänker kanske att vi skulle ta erfarenheten och lova oss själva att just vårat barn ska slippa det lidande vi fått utstå. Men kanske hade det varit annorlunda om i levt som Ferosa och de omkring henne. Kanske hade vi, om vi vore i Ferosans situation, skämts för att vi varit dåliga fruar. Kanske hade vi lindat skammen om oss och istället fostrat våra barn till att inte göra samma misstag vi gjorde. Vi hade kanske fostrat våran dotter till den bästa frun i hela Kabul! Ständigt villig för sin man, ständigt dold i slöja, utan krav på jobb och utbildning.
Den perfekta hustrun som ger allt fastän hon inte ens har ett eget liv.
Jag önskar dessa kvinnor friheten till ett sinne obefläckat av det vidriga förtryck de lever, och avslutar med ett stycke om en tjej som verkar bli en riktigt duglig fru.
"Hon berättar att hon längtar, men att det kommer vara sorgligt att säga adjö till sitt nuvarande liv. Hennes blivande make har redan varnat henne om att saker och ting kommer att förändras. - Han har sagt att jag inte längre får jobba har och att jag måste börja bära burka. Nu har jag bara sjal om håret och ansiktet. Jag vill gifta mig, jag älskar honom men jag kommer sakna Nabat och alla mina vänner här. Och jag tycker faktiskt burka är dumt, säger hon och ser för ögonblicket sorgsen ut. "
1. Afghanistan
90 procent utav kvinnorna utsätts för våld i hemmen. Mannen har laglig rätt att våldta sin hustru, gifta bort barn samt neka sina fruar jobb och utbildning. Hög dödlighet vid förlossning.
2. Somalia
Kvinnor lämnas bort i låg ålder, och våld mot kvinnor är väldigt vanligt. I brist på nationella lagar använder man sig utav förlegade sedvänjor som är diskriminerande, och över nittio procent uppskattas vara offer för kvinnlig omskärelse.
3. Demokratiska Republiken Kongo
Minst 200 000 kvinnor och barn våldtogs under det kongolesiska kriget i syfte att terrorisera civila. Våldtagna flickor förskjuts inte sällan ifrån familj och by.
4. Sierrea Leone
Nittio procent utav kvinnor som våldtagits i samband med en rådande konflikt är hivsmittade. Barna och mödradödlighetten är mycket hög, en av åtta avlider vid förlossning.
5. Niger
En av sju kinnor dör i förlossningsrelaterade sjukdomar. Kvinnor gifts bort unga, tre av fyra lämnas bort innan de fyllt 18.
6. Jemen
Fundamentalistiska islamistiska traditioner, kvinnorna ses som mäns egendom. Över sjuttio procent utav kvinnorna är analfabeter och många gifts bort redan då det är tolv.
7. Bangladesh
Kvinnor i Bangladesh har få rättigheter juridiskt, politiskt och socialt. Hälften gifts bort innan de fyllt 18 och åtta av tio tvingas föda utan hjälp.
8. Mali
Endast 17 procent kan läsa och skriva och många unga flickor dör i samband med förlossning då de, ofta så unga som femton, inte är fysiskt i skick att föda.
9. Burkino Faso
Problemen liknas vid de i Mali, dock är hiv mer utspritt.
10. Guinea-Bissau
En av tretton dör under graviditet eller utav illegala aborter. Hälften utav flickorna omskärs och många får därigenom hiv eller livsfarliga infektioner på grund utav ohygieniska förhållanden.
Det är inte enkelt att säga vems situation som är värst, hur mäter man? Är det värre att nekas utbildning utav din man än att bli våldtagen och föda barn när du är femton? Det är inte det mest relevanta i mitt tycke, och heller inte anledningen till att jag la upp listan. Jag tycker inte att vi ska tycka mest synd om någon.
Jag vill reflektera kring en sak som skrämmer mig. Den skeva cirkel som enskilda individer tillsammans håller försluten. Att man påverkas utav den miljö som man föds in i är självklart ingenting förvånande, men i destruktiva miljöer som ovanstående tycks det bli så att det inte är bara är mannen som misshandlar kvinnan. Hela släkter hjälps åt att mata monstret som bitit dem under deras uppväxrt.
Jag vill förklara vad jag menar, och citerar därför en stycke ur reportaget "Vackra Drömmar", skrivet av Terese Cristiansson för OmVärlden, som handlar om en kvinnosalong i Afghanistan.
"När Ferosan var sexton år giftes hon bort med tvång. Ferosan berättar att det första året var lyckligt, de reste tillsammans och planerade för framtiden. Men sedan vände allt. Misshandel och svartsjuka följde, På sin ena underarm har hon ett långt ärr efter att maken tvingat henne att skära sig - som ett bevis på hennes kärlek till honom[...] En morgon var maken spårlöst försvunnnen. Borta var även hennes 16-åriga lillasyster och Ferosans pengar, pass och andra viktiga dokument. [...] Ferosans situation blir allt sämre. Hennes släkt anklagar henne för att ha varit en dålig fru och hon kan inte skilja sig eftersom att mannen är borta."
Så alltså. Hennes vider till man misshandlade henne pga sin egen svartsjuka, sedan stack han med hennes syster, stal hennes pengar och lämnade henne barnlös. Och släkten? Ja, de ser ju direkt vad problemet är. Ferosan var en dålig hustru. Det är inte första gången jag läser liknande(se bara nummer tre på listan, våldtagna flickor som förskjuts).
Tappar individen sin förmåga till egentänk när den lever i förtryck? Hur skulle Ferosan själv uppfostra en dotter efter dessa upplevelser? Vi tänker kanske att vi skulle ta erfarenheten och lova oss själva att just vårat barn ska slippa det lidande vi fått utstå. Men kanske hade det varit annorlunda om i levt som Ferosa och de omkring henne. Kanske hade vi, om vi vore i Ferosans situation, skämts för att vi varit dåliga fruar. Kanske hade vi lindat skammen om oss och istället fostrat våra barn till att inte göra samma misstag vi gjorde. Vi hade kanske fostrat våran dotter till den bästa frun i hela Kabul! Ständigt villig för sin man, ständigt dold i slöja, utan krav på jobb och utbildning.
Den perfekta hustrun som ger allt fastän hon inte ens har ett eget liv.
Jag önskar dessa kvinnor friheten till ett sinne obefläckat av det vidriga förtryck de lever, och avslutar med ett stycke om en tjej som verkar bli en riktigt duglig fru.
"Hon berättar att hon längtar, men att det kommer vara sorgligt att säga adjö till sitt nuvarande liv. Hennes blivande make har redan varnat henne om att saker och ting kommer att förändras. - Han har sagt att jag inte längre får jobba har och att jag måste börja bära burka. Nu har jag bara sjal om håret och ansiktet. Jag vill gifta mig, jag älskar honom men jag kommer sakna Nabat och alla mina vänner här. Och jag tycker faktiskt burka är dumt, säger hon och ser för ögonblicket sorgsen ut. "
Kommentarer
Trackback