Random upplevelser

Idag var jag och Ronja tvugna att vandra till Mall för att fylla på Internet. Det var olägligt att lägga ner förmiddagen på detta med tanke på mitt plugg, men med tanke på att min praktikintervju via Skype är imorgon så vore det ju "lite" dåligt utav mig att inte ha tillgång till Internet. I alla fall, det var skönt att ha en ursäkt att vara ute i solen. 

När vi promenerade längst en bilväg så stannad en utav de lokala "Taxis". Det är som en kommunal buss som kallas det. De finns lite varstans i Potch och kostar 10R (6kr) per åk, dock finns varken tidtabeller, busskurer eller vad jag vet någonstans att kolla upp reserutterna så jag har inte riktigt lyckats nyttja systemet. I alla fall, en utav dessa Taxi's stannar brevid oss. I sätet brevid föraren sitter en snubbe och dricker öl och följande konversation utspelar sig: 
"Hello, where are you going?"
"Hi, we're going home".
"Give me your number, I will call you later" (till Ronja). 

Nu vill jag att ni översätter detta scenario till ett Svenskt kontext för att få ett tydligar grepp om hur lustig jag fann hela situationen. Tänk er att ni promenerar hem, och en lokal buss kommer åkande. Brevid föraren sitter någon och dricker alkohol, ber chauffören att stanna och börjar sedan ragga ogenerat. Man måste ju dessutom påpeka hur sjukt dålig han var på att få det naturligt - vad skulle man få för glädje utav att ge sitt nummer till en komplett främling? Jag tror personligen att han hade vunnit på att samtala lite och sedan be om numret. Nu hade han väl inte fått det ändå kanske men hela hans stuk var, så att säga, lite taget ur luften. 

Nu återgår jag till skolarbetet! Har ungefär fem sidor och arbetet ska ha minimum åtta. Det känns faktiskt väldigt bra, eftersom att jag antagligen kommer vara klar med rubbet före midnatt och då kan få mig en hyfsad natts sömn innan morgondagen som kommer vara helvetet x3 i studiebelastning.

Ha en bra Söndagskväll!

To sing or not to sing



Jag saknar att sjunga. Oerhört mycket faktiskt. Vill gärna ha talang på nivå som damen ovan, Ella Henderson. Men drömma kan man. Här nedan kan ni dock se mig och Ellinor i action, inte helt illa det heller. Tycker definitivt att Ellinor är en sån där supertalang. Det får mig att längta mycket till denna sommar där jag i alla fall får träffa denna dam, vare sig vi sjunger tillsammans eller ej (vilket vi dock lär göra). Har faktiskt tänkt en hel del på svensk sommar idag. Kanske inte i allmänhet, utan mycket på det jag hoppas den här sommaren ska medföra. Jag ser faktiskt fram emot den, till skillnad från förra året som var värsta sommaren än så länge.

Framsteg med skolan idag? INGA. 

Ha en bättre helg än jag, för guds skull. 


Valkompassen EU på Aftonbladets hemsida

Jag gjorde just aftonbladets valkompass inför EU. Även om det finns anledning att ifrågasätta dessa kompasser så är det ganska kul ändå.  Speciellt eftersom att jag utan att försöka passa in i någon särskild ram fick just F! som det parti som överenstämmer mest med vad jag tycker. Jag kan bara anta att de nio frågor där jag svarade samma som SD är relaterade till att i allmänhet inte är helt EU-såld, vilket de ju inte heller är, men jag känner ett behov att påpeka att jag sannerligen inte svarade i enlighet med någonting uteslutande eller kulturfientligt.

Känner mig dock väldigt lost som inte visste vad Junilistan är för parti? Kollade precis upp det och undrar om jag borde haft koll sedan innan, men debatterna kring dem har nog varit väldigt lågmälda..

Här kan ni göra testet om ni tycker det är kul såhär i valtider. 

 

En lördag med sköna vibbar


Sitter i bibliotekscafét. Tyvärr stänger de redan vid två här idag, men jag gör vad som helst för att inte sitta hemma en hel dag i grottan. Dessutom har hyresvärdarna en babyshower i trädgården idag, och det är rejält med folk så jag och Ronja kan inte direkt sitta ute i solen och studera som vi brukar under helgerna. Ett kul sidospår är att de har typ sex anställda på ett café som har hur lite kunder som helst..

Idag är det en sån där Öppet Hus dag på skolan, mängder med människor och stånd där folk som representerar alltifrån hostel, program och företag står och jiddrar med ivriga besökare. Jag har alltid tyckt om såna här dagar väldigt mycket, det är lite smörgåsbordskänsla när man vandrar runt och ser vad skolan har att erbjuda. Det är knappast så att jag tänker engegera mig i någonting men jag bara gillar stämningen. Mängder med folk går omkring och överväger om de ska börja studera just här och jag har lust att brista ut och säga "jag studerar redan här, tjiho!!". För någonstans så är jag stolt över att just jag är just här och får studera på ett Universitet i detta land. Jag begriper att jag ofta är negativ och kritisk här i bloggen, men den är ju en reflektion av mina tankar och jag blir sådan när jag befinner mig i en miljö som känns delsvis otrygg och främmande. Men jag hade inte velat ha det annorlunda, det är här jag ska befinna mig just nu och jag kommer alltid vara glad att jag åkte hit och att jag gjorde vad jag kunde för att begripa mig på det här samhället. 

I ALLA FALL, min poäng är den här dagen har så att säga "sköna vibbar". Det behövs efter igår, då jag fick höra helt absurda kommentarer gällande rasfrågan här nere. Idag försöker jag koppla bort detta och fokusera på studierna och det som är fint. T.ex att solen skiner, att snart är skolhelvetet över, ikväll är det X-factor på TV och jag ska träna senare.

Nu ska jag lyssna på James Arthur och skriva makalöst mycket om valsystemet i USA, Ryssland och Indien..

Lite bilder ifrån skolan idag: 

Lite slumpartad information

 
♦ Jag och Ronja har blivit tillfrågade att vara med i en musikvideo som förhoppningvis ska spelas in innan vi lämnar Sydafrika. En vän här nere gör elektronisk musik och tänkte spela in en video, han är en kreativ person och här hittar ni hans musik

♦  ANC vann valet. De är fortfarande ledande i North West Province, dessutom.

♦  Det är svårt att hitta infromation inför uppsatser man ska skriva här. De nya böckerna är för det mesta på Afrikaans, så jag får nöja med mig böcker som faller isär från 70-talet. Det här försvårar processen rejält när man ska skriva, samt att många utav de böcker jag skulle kunna låna enbart får användas biblioteket vilket är makalöst osmidigt. 

♦  Vår tvättmaskin gör fortfarande att kläderna får små kletiga smutsklumpar på sig. Det börjar bli lite svårt att klara sig utav att tvätta... men jag orkar inte ens bry mig? 

♦ Igår på Antropologilektionen berättade våran lärare att en anledning till att vita inte vill att svarta ska bo innerstäderna är för att det skulle dra ner värdet på deras bostäder. Medmänskligt va? Bättre att dom åker från townships lång utanför stan, när hela orten är anpassad efter personer med bil fastän de som har bil allt som oftast är vita som redan bor närmre stadskärnan..

Så hur känner jag mig idag kontra igår? Fortfarande ganska håglös. Kunde dessutom inte sova inatt och sitter med min förbannade historia och hittar helt enkelt inte informationen som behövs. Vår lärare är dessutom mer fokuserad på kvantitet än kvalité, så han har krav på att man ska referera till minst fem böcker samt två akademiska artiklar. Det finns inte ens fem relevanta böcker på engelska att tillgå i biblioteket, så det känns ju rimligt.

Å andra sidan skiner solen, jag ska äta middag ute med Mardi, Meski och Ronja ikväll och sedan blir det fest hos Wouter om vi lyckas fixa skjuts hem. Jag har ju absolut inte tid med något utav det egentligen men produktiviteten brukar ändå vara oerhört låg på fredagskvällar hemma i hyddan.

Hoppas ni får en skön helg!



Det dåraktiga samhället: Dresscodes

 
Sitter i kafeterian och låtsas att jag är världsvan och obrydd.
 
Idag är det alltså som mest 25 grader, även om temperaturen kommer att gå ner avsevärt framåt eftermiddagen. I alla fall. Hemma är ju detta superväder på sommaren, man vandrar runt i klädersplagg som knappt täcker någonting. Överallt hemma i Sverige ser man bara ben och axlar och magar och bh-band och ibland bikintoppar. Här i Sydafrika då? Well, idag har ALLA långbyxor, och de flesta har inte bara långärmat utan också med sig någon form utav jacka. Jag ser folk i tjocka fleecejackor, långa höstkappor, höga stövlar, fodrade stövletter...

Min poäng är ju inte att dessa människor inte får klä sig alldeles för varmt  om de nu känner för det. Min poäng är att de kollar på mig som om jag är helt störd. Dom är inte särskilt diskreta, heller. Jag känner mig som den där klassiska drömmen man kan ha om att man är i skolan och upptäcker att man är naken. Det finns ingenting så störande som när man går förbi ett gäng personer och de liksom upphöra prata en liten stund, följer en fördömmande med blicken och sedan börjar det tisslas och tasslas så fort man har passerat. Nu fattar jag ju inte exakt vad de säger, min Afrikaans är rätt kass och jag kan inget utav de Afrikanska språken, men tur är väl det på sätt och vis.

Dom skulle vän antagligen dö om de kom närmre och såg att jag har orakade ben och att mina fötter har massakerats efter obekväma skor häromdagen så kvarlevor av före detta blåsor hänger liksom kvar som röda, slamsiga områden. Men jag tänker ha short och sandaler i den här värmen. So sue me.

Förresten, på tal om utseende, ser ni hur sjukt brun jag har blivit? Om jag lyfter håret lite åt sidan och kollar precis vid hårfästet är jag helt VIT därunder. Har bytt hudfärg -.tänka sig va. 

Nu återgår jag till det här förtryckarsamhället, hejs!

Cantus

Här står vi upp och sjunger något om studentfester.

Igår hörde Wouter av sig och påminde mig om att det skulle hållas en traditionsenlig "Cantus" på Campus. Detta är en tradition som delas utav Holländare, Belgare, Tyskar, Afrikanders och Fransmän om jag har förstått det rätt. Igår var det dock helt och hållet på Afrikaans. Det man gör är att man hyr ett ölglass, kommer ditt i hatt och helst slips, sedan sätter man sig runt ett bord och får ett sånghäfte. Det är en toastmaster i grön uniform och läderhosens som tillsammans med några skolkamrater från olika hostel berättar historier, sedan sjunger man sånger med en dragspelare som står för melodierna. Man bankar i bordet om något är bra och gör "sssss" ljud om något är dåligt. Hänger ni med? Det gjorde knappt vi eftersom att ingenting var på Engelska. Men massor av sång blev det verkligen, främst på Afrikaans så det blev några uttalsmissar skulle man kunna säga.

Syftet var nog mest att dricka öl eftersom att man skålade för allt, men jag tog det rätt lugnt eftersom att jag måste plugga så himla mycket idag. Det var i alla fall en kul upplevlse med sköna människor och även om jag inte kom därifrån klokare så kan jag i alla fall säga att jag har upplevt en äkta Cantus!



Ronja rengör det hyrda glaset som var i lite halvdassigt skick. 

Jag och en fokuserad Wouter. 
 

Inför valet imorgon

Val i Sydafrika imorgon alltså. Jag tänkte ge er en liten översikt i det jag har läst samt hört och det kan vara så att jag har missuppfattat något, men det bör stämma bra alltsammans.

 En utav årets valaffischer.


ANC (African National Congress) styr och har gjort detta sedan 1994. Detta parti var Nelson Mandela president för efter sin frisläppning och apartheids upplösning. Vissa valaffischer säger helt enkelt "Do it for Mandela". För närvarande är Jacob Zuma president, och det har inte varit till partiets fördel. Typiska saker man får höra när han kommer på tal är att han är korrupt, har varit med i en våldtäktsrättegång (där han dömdes oskyldig), han har sagt att man kan duscha efter sex för att undvika AIDS, samt att många är kritiska till han inte eks har gått ut grundskolant. Ideologiskt sätt så är partiet enligt dem själva socialdemokratiskt,  specifict benämnt som National democratic revoultion party, med stor fokus på lika möjlighet för alla. Dock verkar det råda stort missnöje gällande partiets förmåga att styra landets ekonomi och arbetslösheten tyckts öka i landet.

Det är främst den svarta befolkningen som röstar på ANC då de har fokuserat mycket utav sin politik på att underlätta för denna förtryckta majoritet; bland annat har programmet B.E.E implementerats vilket innebär att när man söker jobb så prioriteras svarta samt kvinnor före de som är vita. Detta är förstås oerhört kontroversiellt och har skapat missnöje (folk verkar ha glömt bort hur lagarna såg ut under apartheid). Årets valmanifest fokuserar på job, lika för alla, utbildning och hälsa. 

 Helen Zilla, DA.

DA (DemocraticAlliance) är den största oppositionen. Det är det partiet som styr i Western Cape Province, där Kapstaden ligger. Man är oerhört nöjd med deras styre i Cape och en rolig parantes är att det är en kvinna som är partiledare, Helen Zille. Det är ett liberaldemokratiskt parti som kom till som ett anti-apartheid parti och både vita och svarta röstar. Deras grundpelare är lika för alla och en god relation mellan stat och medborgare; detta års valkampanj fokuserar på jobbfrågan. Man tror inte att de kommer att kunna vinna över ANC i detta val, dock. 

 

Det finns ett dussin till partier som är med i spelet, men ett utav dem sticker ut: EFF (Economic Freedom Fighters). En tidigare ungdomsledare inom ANC har startat detta party och de beskriver sig själva som mycket radikala i sin kamp för starka åtgärder för rättvisa i landet genom en vänsterpolitik med starkt antiimperialistiska värderingar. Somliga säger att de kan vara lite besvärliga och partiledaren är just nu under någon slags utredning för skattebrott – vilket han hävdar är löjligt med tanke på hur president Zuma själv hanterar landets ekonomiska resurser (han spenderade några miljoner på att bygga ett hus för skattepengarna).

Det ska bli mycket intressant att följa vad som händer i valet.
Här i North-West province så styr för närvarande ANC. Om det skulle bli så att detta ändras vet jag inte om jag kommer att märka av några spänningar i närsamhället, men det kommer garanterat att bli rörigt ifall ANC skulle förlora styret i landet. Det har redan bränts ner åtminstone en vallokal men myndigheterna säger att man kan känna sig säker under valet.

Vad de gäller valdeltagandet är det inte ens en tredjedel utav de unga som har rätten att rösta för första gången som har valt att registrera sig. Jag är inte helt på det klara med vad det beror på, men när man talar med folk tycker jag nog att det råder en allmän uppgivenhet vad det gäller möjligheten till positiv förändring med detta val.

Ja, vi får väl se vad som händer. 


Trevlig syn på människor

Kikar lite på valdebatten (älskar unlimited wifi på skolan). Det talas om tiggare. Tycker det är ganska intressant ur ett humanistiskt perspektiv när folk säger att "det är så jobbigt med tiggare på gatorna. Stockholm ser inte ut som det en gång brukade". Jaha? Det är väl för fan inte jobbigt för mig som åskådare eller föbipasserande, det är väl jobbigt att folk ska behöva tigga? Eller när folk pratar om ondskefulla ligor. Ja, det kanske är så att dina fem kronor hamnar i fel händer, men varför hakar man upp sig på det och inte det faktum att människor utsätts för trafficking när de sitter och tigger för att någon annan tvingar in dem i den situationen?

Skärp er för helvete.

Tack för mig. 

Va där väl en brai på fortet?


Den enda bilden från dagen fick bli, inte helt oväntat, på fortet.

Igår var jag på grilfest på fortet. Ja, som ni ser ovan så var det faktiskt ett fort. Christopher och Inger, ett Norskt par som har bott här i i några år har jag köpt ett gammalt hus och byggt om och det var här deras Brai (grillfest) ägde rum. De två, jag, en Nigeriansk rygbyspelare, Wouter och en Sydafrikansk sköning satt ute i värmen med deras hundar och drack öl, käkade god mat och roade oss. Det var verkligen en samling riktigt härliga människor och jag måste säga att huset med sina torn och med alla möjliga sorters säkerthetsanläggningar gjorde det hela mycket intressant. 

När det precis mörknat så var det skottlossning någonstans i buskarna bakom huset. Efter en ganska spänd stund så kom de i kontakt med grannarna och det visade sig att det bara var några som roade sig (varför inte skjuta lite på en lördagskväll liksom?). Anledningen till att man blir orolig här är ju för att attacker på hus som ligger i farmområden är oerhört vanligt. Fick berättat för mig att en utav deras grannar på andra sidan fältet blev ihjälförgiftad för ett par veckor sedan, och det är sannerligen inget unikt fall.

Och med den muntra informationen tar vi oss vidare in i festträsket! Efter grillat och några öl för mycket så gick vi in och tände en brasa - mycket mysigt. Tycker det är så härligt att befinna sig i ett annat land och lyssna på vad konversationerna handlar om, här kan det liksom vara berättelser om den gången man råkade köra på en grön mamba (världens giftigaste orm) , eller varför inte prata om zebrorna som står i hage på granngården? Det kommer ofta upp allvarliga saker i samtalsämnena, men fakiskt så kan humor vara ett ganska skönt sätt att bearbeta saker som händer i detta land. 

Efter en dag hemma hos dem så åkte vi in till Mystique bar och tog ett par öl till, men for hem lagom tills några i sällskapet beställde in Tequilashots..

Riktigt bra lördag hade jag, helt enkelt.




It's a beautiful day

Ser lite "off" ut, det beror på att jag har stark sol i ögonen. 

Den här lördagen har faktiskt varit väldigt mysig. Mötte upp Meski för en frukost vid nio, sedan slog vi sällskap med hennes kille och promenerade hem hit. Det är riktigt varmt och fint och jag ska på Braai (grillfest) hos folk jag känner lite löst. I äkta Sydafrikansk anda så är de rätt sena och man vet liksom inte om de dyker upp om en minut eller en timma, vilket kanske gör att man inte riktigt får något vettigt gjort.. men att äta glass i solen är ju inte illa det heller! Behöver den här dagen känner jag, för det ska ske mirakel med studierna den kommande veckan.

Köpt nån slags rumpstek förresten. Är soklart skeptisk. Ha en trevlig lördag!

 



Vad besvikna ni ska bli

Har plötsligt dubbelt besökarantal. Ingen aning om varför. Vad besvikna ni ska bli, eftersom att jag inte har skrivit något särskilt på sistone. Jag har en stark blogglusta, men jag är inne i en samhällskritisk fas och då kommer jag inte skriva någonting som är roligt eller lättsamt. Så jag skippar väl det, för denna gång.

Livet, alltså. 

"I love you!"

Idag sitter jag på Fine Things, käkar pasta och studerar lite. Det är säkert 25 grader ute, hur skönt som helst, och jag ska till skolan och fortsätta sedan. När jag promenerade hit så hälsade jag på en kvinna som jag passerade, och efter en kort stund hörde jag någon ropa bakom mig, "I want to walk with you!". Visst, sa jag, och tyckte väl att det var en trevlig överraskning.

Hon presenterade sig och berättade skrattande att hon var Sotho, eftersom att jag hade uppenbara problem att uttala hennes namn. Sedan förklarade hon att hon kommer ifrån Lesotho, och mitt svar var att jag tycker Lesotho är underbart och så vackert. "I love you!", sa hon leendes. Och egentligen blev väl det resten av konversationen. Vi pratade om Lesotho och hon brast ut i kärleksyttringar över detta. Sedan skiljdes vi åt och lär aldrig ses igen.

Riktigt soft möte med en främling måste jag ändå säga. 



 

Jag kopierar mig själv

Det här skrev jag för ett år sedan i min blogg.

"Jag tror, att om någon hade frågat mig om mittt tålamod, så hade jag fått svara; det är oändligt. Jag skjuter det framför mig en kärra, ständigt med hjulet rullandes tungt mot marken. Ibland skrapar knäna mot kanten eftersom att jag inte var tillräckligt förberedd på ett tillfälle då jag måste knuffa med lite extra kraft för att fortsätta framåt.


Kanske borde jag ställa ifrån mig kärran, luta det lite nonchalant mot en husvägg och vandra med mindre tyngd i mina steg. Kanske borde jag; kanske. "

Det är nog så att jag skulle kunna stämma in på det nu, ett år senare. Konstigt nog minns jag inte vad det var jag syftade på specifikt med mitt tålamod den gången, men idag vet jag ju. Faktiskt skulle man kunna säga att jag har ett jäkla tålamod eftersom att mina problem är sådana som kan dyka upp exakt när som helst, och förstöra precis vad som helst.

Diffust? Måhända. Jag har haft en riktigt dålig dag. Må imorgon bli bra. Nu ska jag åtegå till att studera Rysslands politiska system, bara en liten bråkdel utav vad jag måste bli kunnig inom under de närmsta två veckorna. 

God natt.

Dagens gymobservation

Idag satt en man på träningcykeln och spelade kort på sin surfplatta samtidigt som han trampade på. Se där.

Ge mig likvärdig talang, tack





Servicen här på Campus

Det finns ett café här på campus, de Jonge Akker, där jag kan tycka det är skönt att sitta eftersom att det är mysigare än på biblioteket. Problemet är bara att personalen här verkligen inte vill vara personal här. För en halvtimme sedan bad jag att få se menyn igen, och bestämde mig på någon minut och la sedan ner den. Min servitör har sedan dess suttitt och glott eller kollat på sin mobil. Våra blickar har mötts några gånger och jag kollar på honom frågandes, med menyn stängd framför mig. Han begriper inte. Jag undrar vad han tänker på nu, när han sitter och tittar drömskt ut på folket som passerar. Kanske är han i sing egna värld. Jag vet inte om han har glömt bort mig eller om han tror att jag inte vill beställa, men det är underligt. En gång fick jag vänta 40 minuter innan jag ens fick menyn på det här stället, och personalen passerade otaliga gånger och kikade rakt på mig.

Kanske finns något hemligt system här som jag inte uppfattar? Om jag prövar att vråla som en gnu till exempel, så kanske jag får hjälp? Nu har jag ju för länge sedan gett upp illusionen om att få beställa en muffin, för snart blir det mörkt ute. Jag vill betala och är rädd att det kan ta ytterliggare en timme i denna takt.

Där ser ni, så spännande. 



Mina sanslösa koncentrationssvårigheter & Valborg

Jag har verkligen haft det besvärligt med koncentrationen på sistone. Följande saker har jag gjort medan jag har vräkt i mig en liter spenat- och mintmoothie och en kopp kaffe den senaste halvtimmen:

♦  Påbörjat men ej avslutat ca 3 blogginlägg på olika teman
♦ Kollat min mail säkert 5 gånger
♦ Läst en halv artikel om post-development theories
♦ Läst 10 sidor om fördelarna med Fair-trade
♦ Börjat läsa faritrades verksamhetsberättelse
♦ Chattat med diverse olika personer på facebook om olika ämnen
♦ Kollat min mobil flera gånger
♦ Bytt musik i omgångar
♦ Avbrutit för att diska i omgångar
♦ Planerat inför framtiden
♦ Mailat en lärare

Jag måste börja göra EN sak i taget. Men det är så extremt svårt, jag vet inte vad det är för energi jag har eller om det bara är brist på disciplin, men nyss när jag försökte fokusera på en och samma text kom jag på mig själv med att sitta här och studsa på pallen.

Där hemma är det ju Valborg.
Jag minns att 2008, kring gymnasietiden, då hade vi en fantastisk valborgsfest hemma hos mig. Vi var ett gäng goda vänner och fler och fler bara dök upp, det dansades och skrattades och roades och det är bland mina käraste minnen ifrån den perioden i mitt liv. Ingen Valborg i Växjö lyckades leva upp till den kvällen riktigt, men ibland är det ju bara kul att få ha såna toppenkvällar i minnet. Bilden nedan är ifrån Valborg 2009, det var också en riktigt fin kväll och jag inser ju att det aldrig blir så igen. Folk har hittat nya liv, vänner, vägar och det är lite sorgligt men också så det fungerar.

Hoppas i alla fall att ni där hemma får en toppenvalborg. Jag tänkte införa traditionen här och tända en stor brasa i trädgården, men sedan insåg jag att bananträden kanske tar eld då och det vore ju trist..

 



DN

Dagens nyheter:

♦ Det är så kallt nu att jag lider. Alltså, jag ligger hopkrupen i sängen och skakar och vacknar helt stel i nacken med huvudvärk.

♦ Jag har fått en praktikintervju. Den ska ske via skype. Nervös? Mycket. Kanske särskilt eftersom att det är runt trettio personer som ska intervjuas för två stycken platser. De andra kommer delta i en gruppintervju, men jag måste imponera på avstånd, så att säga.

Det ständigt medvetna samhället

Palmer som reser sig högt, högt över hustaken. Gula löv kraffsas runt i vägkanten. Fortfarande vattnas gräsmattorna nästan desperat, det rinner vatten som väter löven på marken och jag begriper inte varför man inte bara accepterar att gräsmattornas säsong nu är över. Det är vinter snart. På nätterna kan man andas den den friskaste luften, den som brukar vara som allra tydligast när Sveriger når in i Oktober. 

Med jämna mellanrum så skäller en ilsken grannhund på någon som går förbi. En annan hund stämmer in. När skallet har lagt sig finns sedan ett lugn i kvarteret, om en för en stund. Det är inte så många som rör sig här till fots, och stora vita bilar står utanför garageportarna fram till mörkret, då garageporten ska öppnas och bilen köras in. Som om en eventuell inbrottstjuv inte själv hade kunnat lista ut vad ett garage är till för. På murarna som omsluter garaget reser sig vassa spetsar och spiror utav taggtråd, för att försäkra sig om att samhällets problem håller sig utanför den egna frizonen. Och precis innan skymningen kommer finns det alltid några som joggar, med vetskapen att springer de tillräcklig fort så hinner de hem innan de behöver påminnas om att de lever i fara här.

Det är natt och jag ligger och kollar på serier. En dörr smäller någonstans, ett avlägset skall. Det är snart tidig morgon. Någon utav hundarna börjar morra agressivt precis utanför dörren, och kanske var det en mänsklig harkling jag hörde? Jag måste ta på mig tofflorna och gå upp ur den värma sängen, öppna den knarriga trädörren och sticka ut huvudet i den krispiga luften. Det är ingen där. Hundarna viftar glatt på svansen när de ser mig och jag känner mig lugn så länge lampan med rörelsedetektor inte har tänts borta vid garaget. Dags att försöka sova igen, och styra bort tankarna ifrån allt man har hört. 

Jag tänker lite på alla gånger jag har vandrat ensam i Stockholmnatten. Hur jag trots min oro har tänkt att jag egentligen vet om att det sällan döljer sig någonting i mörkret, och att det faktiskt inte är någon fara att ta nattbussen. Hur jag sover ensam hemma utan några murar, utan någon bil på uppfarten som låtsas att föräldrarna är hemma. Att jag kan lämna fönstret öppen ut mot gatan, utan att ha täcka öppningen med galler. 

Jag tänker, att jag är nog ganska glad över att mitt hem finns där borta och väntar på mig.
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg