Min väska luktar strand fortfarande..
Nu har jag varit hemma i några timmar. Och jag måste säga er, mina eminenta läsare, att den här resa kom att bli någonting att minnas med ett överdimensionerat leende och en del nyfunna perspektiv.
Dagarna har blivit en blandning av upplevelser som skiljer sig ifrån varandra markant. I torsdags red vi exempelvis Dromedar i Sahara, samt stod på ett berg ute i nowhere såg ut över ett mäktigt ökenlandskap. Dagen efter det badade vi i omgångar, växlat med lugna stunder på varsin solstol. I söndags var vi på en marknad i huvudstaden, varifrån jag släpade hem en rejält läcker vattenpipa. Igår slog vi oss ned på ett lokalt tehus och rökte vattenpipa i sällskap av en Tunisisk man som ville dikutera livet på kragglig engelska. När man är utomlands och inte styrs av klocka och morgondag är livet så behagligt, man flyter med på ett helt annat sätt än när man är ledig hemma.
Förutom en nyfunnen kärlek för Dromedarer(som både jag oh Martin delar, bör tilläggas) har jag med mig stunder från den här resan som jag önskar att jag aldrig glömmer. Dessutom i sällskap av min favorit. Vi har haft varandra och ett nytt land med massor av möjligheter. Det här är det bästa vi har gjort tillsammans, no doubt. 
Solnedgång i Houmt Souk, Söndag.
Jag hade så väldigt gärna haft mer tid att upptäcka Tunisiens Djerba ännu närmre. Det är så exotiskt att befinna sig på en helt ny kontinent, en plats som inte liknar Sverige. Jag älskar det mest av allt i att resa. Jag vill suga åt mig alla intryck, möten med människor, platser och scenerier. Att se hur andra lever och att på sätt och vis få delta i deras vardag känns så värdefullt. 
Jag delger mer strax. Ni ska bland annat få veta hur många kameler Martin blev erbjuden för mig, buden skiljer sig med feta marginaler. Sen skulle jag vilja ta det här tillfället att tipsa er om att ta det varsamt med solandet första dagen, jag menar annars kanske man bränner sig rejält och har ont i flera dagar. Just sayin'.
Au Revoir.
Je vais imorrn..
Sand under fötterna. Havsutsikt. Afrikanska små stenhus. Dromedarer. Mer sand. Värme. Pool. Byar och småstäder. Solstolar. Vattenpipor. En ny plats på jorden att upptäcka.
Imorgon är jag på en ö i Tunisien med Martin. Bara han, jag och vadän vi vill göra i en hel vecka. Även om Djerba är ett resmål som främst riktar sig till sol och bad så ska det bli så befriande att uppleva helt nya miljöer. Måste erkänna att jag inte riktigt fattat att det faktiskt bär av så snart - känns som om vi har sett fram emot det så länge.
Jag kollar ut på regnet som rinner längst fönsterrutorna och tänker att det här blir guld. Det ska bli så jäkla gött.
Det är lite olyckligt att det talas franska där nere, mina kunskaper sträcker sig inte mycket längre än att föreslå trekanter eller köpa skjortor. Jag betvivlar att jag får användning av någon av de två. Jag hoppas att jag inte får det.
Oh and...
Nu är det lördag, vilket innebär en dag mindre tills jag och Martin åker till Djerba i Afrika, Tunisien.
Det är vad jag kallar gött! Drottning av planering i förväg som jag är så har jag redan börjat packa min väska, liksom för att lugna mig själv lite och verkligen bekräfta att jag har tänkt igenom packningen bra nog. Det är väl egentligen det enda negativa med resor för mig, mentalt kan dagarna innan bli ganska påfrestande om man har mitt huvud. Ungefär som om jag inte skulle överleva om jag hade fel par shorts med mig.
Biljett, pass och pengar är det viktiga sen är man good to go liksom. Ska öva lite på den mentaliteten.
G'night.