Min glamorösa livsstil


Ni kanske tror att det ni skådar är öl i ett vinglas. Eller kanske lite aptitretande äppeljuice? Eller varför inte en klassisk dos Pommac, som man ju drack så flitigt under 90-talet (vilket får mig att fundera på VEM som köper den läskedrycken i dagens samhälle, rent krasst är det ju fler än ett dussin personer eftersom att den fortfarande köps in utav bastanta matbutiker såsom Willys och ICA MAXI)?

Ni har i alla fel. Det i glaset är Red Bull, elegant placerat i ett glas för att ta bort känslan av att jag beter mig som en pubertal, femtonårig grabb som sitter och vickar på stolen under lektionerna och köper just Red Bull på rasterna så att han blir ÄNNU mer okontrollerbar i klassrummet. Jag tycker att jag undviker den känslan rätt bra för tillfället, men det kanske har mer att göra med att jag skriver en uppsats om apartheid än att jag har Red Bull i ett vinglas...

Så många stora gåtor här i livet. Jag sitter här med 11 böcker som på ett djupt eller ytligt plan berör hemlandspolicyn som infördes under apartheid; det var då man tvångsflyttade folk i enlighet med vad man tyckte att de tillhörde för stam, oavsett vad de nu ansedde om den saken, för att separera svart befolkning ifrån vit. Man tilldelade helt enkelt "svarta grupper" små förtjustande hemländer där de fick trängas och hade både begränsade resurser och politisk makt. Men till deras stora ära fick de ju faktiskt arbeta i de vita delarna av länderna - om de bar ett pass där deras arbetsgivare godkände detta. Förstå vilken ynnest! Så nu sitter jag här med massor utav information om det här gemytliga systemet av höjden på institutionell rasism och måste försöka få ut någon slags begriplig, kronologisk analys på 4000 ord. Jag är nu halvvägs i antal ord men ser positivt på att jag kommer att få sova kanske 2 timmar i alla fall innan jag måste förbereda mig inför skolan imorgon - jippie!

Tillägg kl. 04:29: Jag sa till Ronja att målet var att vara i säng till klockan fem. Det innebär att jag har en halvtimme på mig att skriva ca 700 ord. Jag medger, det blir nog svårt eftersom att jag är på den segaste delen i uppsatsen och jag är (föga förvånande) ganska seg i huvudet vid det här laget. Men snart, snart har jag nått mitt mål och då ska jag sova hela eftermiddagen när jag kommer hem från inlämningen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback