.

Ska till skolan för första gången på två veckor. Sitter och lunchar på torget utanför eftersom att maten på skolan är katastrof. Det är något härligt med känslan av att sitta ensam, dricka en mineralvatten med citron ur ett vinglas och knappra på tangenterna. Jag ser säkert jätteproduktiv ut.

Jag måste skriva  många uppsatser nu, vilket är bland det tristaste jag vet.
En i politik på minst 8 sidor, där jag ska jämföra tre politiska system. En i Historia, där jag har sex alternativ ifrån Sydafrika som ska behandlas på 4-6000 ord. Dessa ska in dagarna efter varandra och jag har praktikintervju mitt i kaoset, och samma dag som min andra inlämning ska jag ha Sociologiprov. En knapp vecka efter detta ska mitt HIV projekt i Antropologi in, och fram till dess ska jag ha genomfört fyra intervjuer men dessförinnan måste jag ha ett möte med min lärare angående min uppsatsplanering som mycket väl kan komma att ändras. Någonstans mitt i detta ska jag lämna in ytterliggare ett arbete i Historian för att kompensera ett inställt historiaprov, samt ett par mindre inlämningar i samma ämne. Jag ska även redovisa mitt HIV projekt inför fakulteten. 

Ändå är jag inte stressad. Jag har tagit det kolugnt ett par veckor och jag hävdar bestämt att det har behövts. Idag är första dagen på länge jag har vaknat pigg, och det får man väl se som ett tecken på att det är dags att sätta igång ordentligt. Motivationen är en annan sak. De två ämnen jag finner minst intressanta är Politik och Historia, och det är givetvis dessa som är både svårast och tar upp mest tid. Nåja. Får njuta lite nu ändå. Om två månader har jag redan hunnit vara hemma ett par dagar.