.

Den här veckan på campus har tillägnats rätten att få älska vem man vill, och vara den man vill. Igår avslutades en vecka med aktiviteter med en sittning samt en utgång i glamorös anda. Jag har verkligen lärt mig en hel del, särskilt berörande var det med Stephen Fry's dokumentärserie Out There. Där åker Stehpen, som själv är homosexuell, runt till olika länder och besöker människor som stöttar eller uppmuntrar till att homosexuella inte ska ha samma rättigheter som andra. Flera utav de personer han talade med hade mycket makt i sina länder och de och argumenterade utefter väldigt förlegade och inskränkta fördomar. Skrämmande. 

Desto mer speciellt kändes det därför igår ute på krogen. När jag stod där på dansgolvet med män klädda som kvinnor och tvärtom, blandat med människor som inte hade varit aktiva i prideveckan, så kändes det så skönt att det inte var något konstigt. Det finns platser där man får vara som man vill, och även om Sverige inte är perfekt så önskar jag alla som är förtrycka i sina hemländer på grund utav deras läggning att de ska vara välkomna hit så att de kan leva sina liv i större frihet. Det har varit hemskt att höra berättelser om ungdomar som har kastats ut ur sina hem, blivit förtrycka av sina föräldrar, blivit mordhotade och nedslagna till förlamning, enbart på grund utav deras läggning. Det är väldigt mycket jag inte förstår med mänskligt beteende och detta hat är en utav de sakerna. Faktiskt, det är helt obegripligt för mig.

 
I onsdags så var det poesistund med tema mänskligra rättigheter och jag och Ellinor sjöng ett par sånger ihop. Det hade varit kul att välja en låt som var skräddarsydd till temat, men vi hade bara en dags varsel så det blev inte mycket tid för övning. Här nedan kan ni lyssna lite i alla fall.