.

Nu blir det den här låten som spelar på repeat här hemma då. Julia - det är lika bra att du förbereder dig mentalt.

Det har hänt mycket på sistone. Inte omkring mig kanske, egentligen, men inom mig. Plötsligt har jag gjort ett djupdyk. Seriöst engagemang för första gången, känns det som. Jag vill inte bara för att leva mer hållbart och hälsosamt, jag känner för det. Jag läser husmanstips och studerar när det är säsong för grönsaker och jag läser på om alternativa metoder till schampoo (ska testa att tvätta håret med honung under en period), jag har börjat använda en tandkräm som inte innehåller kemikalier (vilket vanlig tandkräm gör tillsammans med massor av andra produkter) och jag ska testa att använda olivhandtvål istället för duschkräm ett tag framöver.

Så, varför?
Jag har tänkt på mina värderingar, de mest genuina som jag försöker ha under ständig utveckling, och... Det bara slog mig. En vacker dag. En stereotyp jävla sommardag så satt jag ute på min balkong och brände mig på näsan. Och det slog mig att det första jag tänkte var att jag nu för helvete måste fara in till stan och köpa en mineralfoundation, min har ju varit slut ett tag. Och nu hade jag precis fått pengarna från CSN. 

Jag hade njutit i solen och min första tanke var att detta hade gjort mig oattraktiv. Så jag reflekterade över huruvida det egentligen kändes bra att köpa en foundation för 200kr - för vems skull egentligen? Tilläggas bör att jag inte hade någon brutal brännskada. Jag hade fått en mild rodnad på näsan. 

Jag utvecklade tanken. Det som slog mig var att det som upprepades i mitt huvud var att det skulle kännas så mycket bättre att köpa den så att jag äntligen kunde ha råd att vara snygg när jag gick till skolan. Ja, det skulle kännas så förbannat mycket lättare bara jag inte var lite röd om näsan när jag satt i skolan och studerade internationell utvecklingspolitik. Jag skulle ta min begränsade summa pengar och investera i min rädsla för att se naturlig ut. Jag stod länge i butiken och tittade på den lilla förpackningen. För vems skull?

Jag gick ut. Det handlade plötsligt inte bara om ytligheten i relation till mitt självförtroende. Det blev den stora bilden, perspektiven där jag såg framför mig hur denna lilla burk med obekant innehåll skulle smetas ut i mitt ansikte dag ut och dag in och sedan skulle jag köpa dyra krämer för att smeta bort den på kvällen, när jag var säker ifrån andras ögon. Miljön skulle påverkas; jag skulle inte veta hur. Mängder med obekanta ämnen som rinner ner i handfatet, mängder mer bomullstussar som slängs i soporna när jag febrilt har försökt gnugga bort mascaran ur mina ögon varje kväll. Mina ögon som för övrigt är väldigt känsliga, som skaver när linserna är i om jag bär smink.

Det ska alltså klia i mina ögon, och min tid och mina pengar och mitt självförtoende ska investeras i en produkt som jag inte ens om den innehåller någonting som är skadligt för mig, eller för miljön.  Tillverkad av ett företag som jag dessutom vet testar på djur.  Jag började undra. Läste på lite om ämnen som finns omkring mig varje dag. Det är inte som att allting var nytt - jag läser gärna på om diverse miljö och hälsorelaterade ämnen men jag brukar inte göra mycket utav det i praktiken, även om jag ofta går bekymrad. 

Och jag kan säga att den tillfredställelse det har givit mig efter bara några dagar, detta djupdyk, och att lägga ned pengar på att testa nya miljövänligare alternativ till vardagsprodukter - denna känsla är så behaglig. Jag sa kika efter en foundation som inte innehåller några dåliga ämnen. Nån dag. Just nu njuter jag bara av att jag håller på att vänja mig av vid behovet att använda det. Jag säger inte att allting har förändrats, att jag tänker försöka vara perfekt, att jag kommer att hålla fast vid allting jag testar. Men tro fan att jag ska bygga vidare på den här underbara motivationen, och jag ska aldrig sluta påminna mig själv om att den börda som läggs på kvinnors utseende aldrig har varit eller kommer att vara rimlig.

Förresten. Det första jag gjorde när jag valt bort min foundation var att gå och köpa ett solstift till ansiktet. Snäppet sundare.