.

Har just slängt upp det här fotografiet i en ram på fönsterkarmen.
Är så förtjust i känslan. Kände mig som hemma på hostelet i Belfast. Lilla Buju (hunden) var så otroligt bedårande och Tony (mannen) var en av de skönaste personerna jag har träffat. Det var harmoni, och det var roligt. Roligt som FAN hade vi det till och med.

Till exempel när vi tog bilen uppåt kusten, vevade ner rutorna,spelade grovordad hip hop med tung bas och skrek "SLUUUUUUT" genom fönstrena.

Ganska politiskt inkorrekt, nu när jag tänker på det.