.

I know I suck på att blogga nuförtin. Inga foton. Långa texter i osammanhang. På den gamla goda tiden kunde jag få vardagsgrejor att låta roliga men nu blir det mest..babbel.

Vet ni varför? VET NI VET NI VET NI varför?
För att jag är trött h e l a  tiden. Jag har förutvecklats till en kärring, förlåt jag menar äldre kvinna, som genuint måste sova minst tio timmar för att inte känna mig yr i bollen. Jag får matkoma av att äten en normal portion pasta, och måste ligga och jäsa i soffan. Jag blir trött av "för mycket frisk luft" (dvs en promenad till den lokala mataffären) och måste sitta ner en stund när jag varit ute.

Annart var det förr i tiden, hörrni. Jag hade energi som en liten lärka. Kunde äta som en jävla dåre när det skulle till. Var ute hos hästarna och mojsade minst en gång i veckan.

Varför är jag såhär? Well.
♦ Stressaad herregud. Jag har lyckats att åtminstone njuta och vara ostressad när jag väl varit med vänner nu under "lovet". Men när jag varit hemma och tänkt på plugg, eller suttit med böckerna, eller ska gå och lägga mig, nog fan har det känts av då.
♦ Äter knappt - glömmer bort. Käkat musli och druckit kaffe hela lovet. HEALTHFREAKS ASSAMBLE!
♦ Sover ju inte bra. Mardrömmar. Oregelbundna tider. Oro.
♦ Sämst på att planera. Jag menar, hade jag varit bra på det hade jag inte suttit här med tömt sparkonto och dessutom ingen biljett till småstaden fast jag skulle ha varit där typ.. nu.

MY POINT BEING. Att i vilken ände börjar man när man känner sig som självaste innörden av kaos och ostruktur inombords? Dessutom börjar jag tro att andra studenter trollar med pengar. HUR i självaste fanskapen gör människor?

Hur lever man?
Om någon vill vara min livscoach, hör av dig.
Jag kommer tamejfan tuppa av på tangenterna.