.

Hemtenta här i biblioteket och jag känner lite att det är en enorm skillnad på mitt tillstånd nu, och det för en månad sedan. Då var jag så stressad och labil och disfunktionell under tentaperioden. Kunde inte äta ordentligt, sprang runt som en förvirrad dåre och jobbade intill sena nätter.

Det jag känner nu är i ngenting speciellt. Jag är inte särskilt stressad, inte jätteinspirerad, men ganska säker på att jag kommer klara detta galant. Inlämningen ska ske på fredag och tiden känns lång, jag har inte bunkrat upp med massa onyttigheter och sånt utan jag ska helt enkelt bara göra det jag ska sedan är det bra med det.

Jag tror att det kallas att mogna? Eller? I alla fall en väldigt gemytlig känsla som jag satsar på att hålla fast vid.

Igår sa min lärare någonting fint inför avslutningen på vår kurs. "You are all beautiful people. There is nothing wrong with you. There is wrong with the world".