.

Nyhavn. JAN 2010.

Inatt drömde jag att jag var tillbaks i Danmark. Jag befann mig på Mikes arbetsplats i Köpenhamn och såvitt jag minns var alla mina närmsta peeps på plats. Detta gör mig lite bitter idag, eftersom att jag är bjuden till Signe hus Jylland samt Evas place i Århus nu i Mars men jag vet redan nu att det egentligen inte finns pengar att åka dit. Så förmodligen får jag sitta här och sakna dem istället.

Det är lite speciellt läge, det här. Förmodligen är det så att vissa utav dessa raringar i framtiden kan komma att försvinna ur mitt liv, just eftersom att det vi främst hade gemensamt var en resa. Men jag känner mycket för dem allesammans, genuin omtanke och glädje för det som har delats. Och jag hoppas att vi kan hålla ihop trots avstånd och olikheter. Vilka andra kan säga att de spelat UNO i regnskogen med mig? Vilka andra har sprungit med mig på Kota Kinabalus gator i nattetid? Inga andra än dem kan förstå glädjen i att vinna över Camilla i Skipp-bo efter en svettig skoldag där "the devilchild" varit extra busig.  



Saknad är riktigt fint på många sätt, och tack vare min givmilde mor ska jag åtminstone få åka ner till Köpenhamn snart. Där finns några av mina smuk-Dansker.

Peace.