.

Drömde inatt att jag gick väldigt uppklädd till skolan. Eftersom att jag kommer ihåg den här drömmen så kan jag idag efter uppvaknande, tänka: vore det inte trevligt om man kunde gå runt precis hur pimpad som helst när som helst för att man känner för det. Jag svär, hade jag "fått" så hade paljettklänningen följt med till skolan ibland. Men det går liksom inte. Det blir sjukt. De här normerna är lite för fasta.

Och även om det inte är hela världen så är min simpla poäng helt enkelt den att jag önskar att jag kunde gå runt hur jag ville utan att ägna ett tanke åt att någon skulle tycka jag var konstig, eller annat som kan tänkas negativt.

För jag bryr mig faktiskt om vad andra tycker. Det kanske inte är meningen att man ska göra det. Och jag har ett trygghet i mitt utseende på det stora hela, men inte har jag kommit å långt att människor åsikter om mig spelar obefintlig roll.