.

The Beatles - Let it be

En dag i sjukdom (otroligt enerverande förkylning) med tid att spendera hejvilt blir ju dessvärre inte bli särskilt spännande. Tiden måste spenderas i huset, och den mesta friska luften man får är när man vandrar ut för att kolla posten. Solens värmande strålar retas och man vill helst stanna där med frisk fläkt i håret och fötterna på bar mark. Men det får man ju inte, för man är förkyld.

Så innanför väggarna har tiden spenderats. Jag har valt att läsa Amnesty Press samt senaste numret utav OmVärlden för att faktiskt få ut någonting utav detta. Efter att ha avverkat en bunt artiklar rörandes problem som lägger sig i hög och känns både oöverkomliga och oöverskådliga, så är Paul McCartney's stämma som en liten dröm för mig att hålla av ikväll.

Let it be.

Om det skulle lösa problemen för alla de människor jag har läst om idag, allt det lidande som jag inte kan begripa, så hade det varit värt att dö för. Ikväll nöjer jag mig med att lyssna till texten och önska att livet vore enkelt.
Det är kanske en hemskt otacksam kommentar ifrån en välbärgad person som jag att hävda att livet inte är just enkelt, men när en så stor del utav världen är i plåga så tänker jag inte göra anspråk på den generella innebörden utav begreppet "livet". Fråga kvinnorna i Kabul, fråga de Etiopiska plantagearbetarna som tjänar fem kronor om dagen och ska försörja en familj, fråga familjer som tvångsflyttas i Brasilien under industriers framfart utan att få ersättning, fråga de Indiska kvinnorna i prostution som just fått veta att de har HIV.

Fråga dem. Säg sedan att livet är enkelt..
I en lycklig värld hade vi kunnat låta allting vara vad det är, men den världen existerar inte ännu. Vi får lägga hoppet i förändring. Och aldrig glömma att förändringen är vi själva.

Peace♥