.

♥

Vet du, att du är en av de bästa personerna jag träffat.

Vet du, att du kunde lysa upp hela hus med din närvaro? Att när jag skrattade i ditt sällskap så var det så äkta som ett skratt någonsin kan vara, för när du log så log ju alla andra. Och du log ju för oss. Med oss.

Din energi. Alla knäppa, underbara och djupa samtal.
Du sa så mycket till mig som jag helt desperat aldrig vill glömma bort.
Samtal som blottade hur speciell just du var.

Sist vi sågs var en så vacker kväll.
En så särskilt ljummen försommarkväll.

Jag hejade på dig. Jag önskar att du hade gjort det också.
Aldrig någonsin kommer jag att förstå.

Det finns människor som man bara kan älska, och du var en av dem.
Jag kommer aldrig glömma dig eller varför du var så lätt att tycka om.
Jag känner mig så hedrad, innerligt hedrad för att jag fick lära känna dig.
Det är med sådan otrolig sorg jag tar farväl utav dig.

För dig, Anders, våran Flemman:
Just idag är jag stark.