.

Kundkatergori: Folk som inte borde få vistas ute

Så fort jag såg kvinnan med den röda träningsdräkten i sammet komma gåendes emot mig med fladdrande kinder så insåg jag; det här blir problem. Hon var upprörd. Hon hade fått sockerfria karameller istället för de vanliga med socker i, som hon ville ha från början. Hon skulle därför promt byta den öppna förpackningen. Jag förklarade med sammanbiten stämma att tyvärr var sockervarianten slut, och så fort orden lämnat mina läppar sa hon högfärdigt att hon ska ha pengarna tillbaks.
(Notis: Har man på sig en röd sammetsträningsdräkt mitt på dagen så har man ingen rätt att vara högfärdig. Ayway..)

Hon påpekade ilsket att hon minsann åkt långt helt i onödan nu, och hennes ögon spärrades upp till den graden att de nästan lös upp hennes bleka ansikte och blottade alla rynkor hon säkert samlat på sig genom att vara en kärring mot andra butiksbiträden. 
Så jag gav henne pengarna tillbaks medan hon fortsatt malde på om att "du får säga till karln att han inte kan hålla på sådär", syftandes till min chef som hade gett henne kaffekarameller när hon bad om just kaffekarameller. Jag sa att han kanske antog att hon skulle ha sockerfria och gav henne femtioöringar istället för enkronor i ren jävlighet. Dessutom passade jag på att vara ypperligt spydig och det kändes väldigt tillfredställande.

Jag hoppas hjärtligt att hon inte kommer tillbaks.