.

Tortellini till frukost två dagar i rad. Ovanligt minst sagt.

Förlust.
Jag tror att rädslan att förlora någonting styr oss mer än vi anar. Vi ändrar oss om vi måste, bara vi får behålla det. Men vi tänker inte på att vi kan förlora oss själva när vi anpassar oss efter andras krav.

Sen om vi förlorar det ändå har vi inte oss själva att luta oss mot. Vi blir beroende av andra istället. Det är jag. Jag är så oerhörd beroende utav andra människor att tanken om ensamhet blir en övertygelse om att livet vore meningslöst.

Jag hittar mening i livet genom de jag bryr mig om.
Ni är det viktiga jag har.

På tal om totellini alltså.