Aaaargh

Satans telefonnät. Brush ringde mig från Australien, första gången jag hörde hennes röst på.. jag vet inte, sex-åtta veckor? Men telefonen la ner damtalet tre gånger så det verkar kört nu.

Fan. Jag saknar min brush. Men guess what? Hon kommer hem om typ två veckor. Det är ingenting efter alla dessa månader utan. Fast minutrarna känns ändå lite längre såhär när det närmar sig.

Anyhow så var gårdagen en alldeles ypperlig afton med närmsta släktingarna och även Martin, och denna morgon har han och jag ägnat till en lång promenad. Vi har doppat fötterna i sjön och ätit glass. Summertime, no doubt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback