.

Det är svårt att se allting i klara färger. Att verkligen betrakta helheten i sitt sanna, starka jag.

Vi är så duktiga på försvar, förnekelse och omvägar. Så många åtgärder vidtas för att slippa ta tag i verklighet, och det är inte så konstigt egentligen. Mycket grymt kan finnas i verkligheten. Jag undrar om vi egentligen inte skulle må bäst av att sluta vara så fixerade vid att se igenom våra försvarsmekanismer. Ibland åtminstone. Så kanske det skulle slippa kännas som det kan vissa gånger.

Ni vet. Dom gångerna man vill byta ut sitt eget hjärta, auktionera ut alla tankar till någon som vet hur fan man ska hantera dem, och bara vara glad.

Jag önskar lite att man kunde låta skynket ligga kvar och lägga ett filter över alltihopa.