.

 

Tänkte köra en liten "Visste ni att" från mitt liv här i Sydafrika.

Visste ni att...
♦ Idag åkte jag kommunaltrafik för första gången sedan jag kom hit. Istället för att promenera 40min från Mall så tog det ca 5-10min med s.k minibussar som kostar 10R och kallas för "taxis" här. Vi har inte åkt med dessa tidigare för att vi har blivit avrådda, men det var ingen fara. Det enda struliga är att det inte finns några skyltar om vart bussarna åker..

♦ Mitt mål på gymmet är att bygga armmuskler. Jag kommer fortsatt köra på ganska hårt och helst varannan dag; tycker det är jäkligt roligt och nu har jag betydligt färre lektioner inför slutexaminationerna så med eget schema finns utrymme. Måste passa på, gymmet här är fantastiskt och jag kommer aldrig hitta liknande i samma prisklass där hemma.

♦ Nästa helg ska vi besöka Elisabeth i Ikageng, hon jobbar hos våra hyresvärdar och har blivit en vän till mig och Ronja. Ikageng är ett township utanför Potch och när hon frågade oss varför vi aldrig varit där så visste vi nog själv inte varför så det är på tiden!

♦ En av våra vänner här har aldrig sett havet. Det vore otroligt fint att ta en tur till kusten och vissa hen havet, men det är tyvärr väldigt stora avstånd så då blir ett två-dagars projekt. Vet inte om det är realistiskt just nu.. Men det vore häftigt. 

♦ Sydafrikaner är makalösa tidsoptimister. Och de hör inte gärna av sig för att meddela att de blir sena. Igår skulle vi på en rugbymatch som var 45 minuter lång och personen vi skulle dit med strax före matchen blev 50 minuter sen så när vi kom fram var det alltså i princip slut. Och personen vi skulle umgås med ikväll sa för tre timmar sedan att hon skulle komma hit snart? Nu vet jag inte om hon dyker upp alls.

♦ Trots att jag har varit här i fyra månader så har jag fortfarande inte blivit inbjuden till hyrsvärdarnas hus. Vilket är lite awkward, för vi bor liksom i en del av deras hus med egen ingång och delar samma uteplats, tvättrum och så vidare. Men relationen är inte särskilt god och det har blivit värre på sistone... 

♦ En utav mina närmsta vänner här nere kommer antagligen att spendera hela hösten på ett Universitet i Sverige - håller tummarna!

♦ Varje lördag (om vi är hemma) kl 20 så är det tradition att titta på X-factor. Det enda roliga programmet som går på SABC kanalerna, de enda vi har. Det är inte en ny säsong men det fungerar fint, problemet är bara att dom kör enbart repris av resultatshowen varannan vecka så när vi åker härifrån kommer vi ha hunnit sett typ halva säsongen. Och då har vi varit här i fem månder. 

♦ Imorgon är det en månad kvar här. 

 

Håll i hatten Svenskar, här ska skrytas!

Nu har jag varit här i fyra månader och de senaste två veckorna har varit tuffa skolmässigt; slutarbeten har lämnats in i samtliga ämnen och jag har kämpat för att få ihop det i jämförande politik, skrivit min första riktiga historiauppsats, gjort min första kvalitativa undersökning samt skrivit en sociologiuppsats om gangsterism med miminal tid för förberedelse då läraren ändrade ämne i sista stund (sistnämda skrevs tillsammans med Ronja). Det har varit sömnlösa nätter, högar utav böcker och ont om tid att prestera inom samtliga områden.

Och idag lades resultaten ut för samtliga slutarbeten, och vet ni vad?
Jag fick distinction i ALLA FYRA ÄMNEN!!! 
På NWU innebär det att man får över 75% på uppsatserna utefter särskilda kritierier per kurs. Average är 50-59%. Jag är väldigt stolt över att jag lyckades prestera så bra i ett annat land där studiemetoderna skiljer sig så avsevärt ifrån hur vi gör hemma i Sverige. Om vi dessutom tillägger praktikerbjudandet så bäddar det ju verkligen för att tillåta mig själv vara glad och stolt. 

Jag skäms ju lite för det här skrytinlägget... men.. ja, alltså. Skitsamma?

Nu är det helg, jag måste förvisso plugga lite men imorgon blir det käk med Clap och sen vet man inte vad som händer övriga helgen. Nu ska jag till gymmet och ösa ur mig lite av den här överskottsenergin jag har byggt upp under dagen. Nu jäklar!

Ha en bra fredag!!

 

Haha, vilken diva jag ser ut som på bilden. Verkligen alltså, det var inte meningen. Jag kunde inte se skärmen pga solen. 

Det var inte meningen, men det kanske är passade för idag känner jag mig riktigt on top! Än så länge i alla fall. Det verkar som att Universitetet där hemma i Sverige kan bekräfta min praktikplats som OK, har bara lite pappersifyllande att göra. Jag tänker ge er lite härlig info om vad det är jag ska syssla med så snart alles är bekräftat annars blir det lite pinsamt, så att säga.

Fick också tillbaks Antropologiarbetet som jag slet med i helgen och som verkligen kändes tungt, och jag fick distinction. Vilket är förbannat bra. Det är varmt, det är helg, saker och ting ordnar upp sig verkar det som och det är bara att njuta. Ska nu gå och hämta resultaten i mina andra tre slutuppgifter och vi får hoppas att glädjebeskeden håller i sig - oavsett kan jag ärligt säga att jag är väldigt stolt över mig själv.

Ikväll ska jag fira!

 

Här på studentcafeterian så är det rugby på skärmarna när man äter. Jag vänder ryggen till, vilket antagligen ses som en stor synd här i Potch. Det är verkligen rugby som gäller här, och jag begriper NIET (ja, även om jag köpt en collegetröja med lagets namn på).

Idag är det kallt ute. Det innebär att grottan (mitt boende) är olidlig. Det är kallt, inte mysigt alls och det enda men gör är att sitta på Internet. Eftersom att det kostar med internet här och jag inte kan låta bli att streama tv-play klipp ifrån nyhetsmorgon eller att gå in på youtube och kollar på X-factor auditions, så är det bäst att jag stannar här i skolan idag och bedriver mina inressen för här är ju internet gratis serrni...

Jag har funderat lite på en sak om hur diskussionvänlig jag är.
Förra året diskuterade jag med en vän om hur en person vi känner är väldigt envis att diskutera med eftersom att hen helt enkelt tycker som hen tycker och argumenterar sig gärna blodig istället för att ta åt sig utav vad andra säger. Då sa min vän med glimten i ögat att jag också kan vara rätt så envis ibland i diskussioner... Och jag tog inte illa upp, för att jag håller med. Däremot så är det inte jättekul att erkänna alla gånger att jag är en sådan person som man kanske inte orkar diskutera saker med eftersom att jag är så pass bestämd och genuint tycker att andra människor kan ha fel, oavsett om jag förstår bakgrunden eller orsaken till deras resonemang. Jag är inte sådan att jag måste har rätt när det handlar om ämnen jag har inte har koll på och jag lär mig gärna nytt utav andra människor, men när det handlar om kvinnorätt, rasism, homofobi, vissa utvecklingsfrågor och medmänsklighet så är jag ruskigt trist att prata med om ma inte håller med mig. Jag blir ytterst upprörd om folk slänger ur sig dumheter eller argumenterar emot sådant som jag anser vara alldeles självklart. Ibland är det ju dessutom så att den andra parten verkligen inte har någon koll men ändå ska argumentera för motsatsen och det köper jag inte..
Meeen jag inser ju förstås att jag skulle behöva arbeta lite på detta. Det skulle vara bra för både mig och de omkring mig. Jag förbehåller mig all rätt i världen att bli upprörd om någon säger nedvärderande saker om kvinnor, men när man diskuterar olika sätt att se på och hantera ämnen så skulle jag nog kunna vara lite mer lyhörd.

Det jag DOCK känner är frusterande är att jag också är medveten om att vissa utav de människor som jag kan debattera ganska hetsigt med aldrig skulle ta den här hänsynen till mig. De skulle inte ändra sitt uttryck eller öppna upp för att vara mer mottagliga. Så varför ska jag? Är det för att jag är kvinna som jag har lärt mig att tänka att jag är hysterisk och jobbig? Jag tror faktiskt att det kan vara bidragande, eftersom att det ofta är i diskussioner med vissa män som det blir tenderar bli ord-mot-ord i ganska upprörd manér. Så kanske är det snarare så att jag ska välja mina fighter och anpassa mig om jag känner att även den andra parten kan tänka sig att ha lite självinsikt. 


Tankar en tisdag. Nu ska jag och Ronja ta den här ganska kyliga dagen och gå till Mooirivier mall, jag ska hitta ett par sneakers att ersätta mina sopiga gympaskor med tänkte jag, och eftersom att jag råkade riva sönder min jeansskjorta imorse så kanske det vore lämpligt mer en ersättare..

Ha det gott!

Ja, hörrni. Uppsatsen som jag skrev igår i Antropologin blev 36 sidor inklusive transkriberingarna. Sociologiuppsatsen blev också gjorde och imorse lyckades jag prestera riktigt fint på politikprovet.

Så nu sitter jag här och har haft mina sista inlämningarna i kurserna här i Sydafrika. De flesta kurser kommer att hålla väldigt låg takt den restrerade lektionstiden, och om två veckor så börjar examenveckorna. Nu ska jag ta ett par dagar att slappna av och låta hjärnan varva ner lite. Jag ska redovis mitt projekt i antropologin på torsdag, men det känns inte särskilt krävande att förbereda och blir nog mest skoj.

Dagen i all ära bjussar jag på en bild. Detta föreställer alltså en flingförpackning Ronja köpte igår. Trots en stor förpackning så är flingorna fyllda upp till knappa hälften. Snacka om kapitalistiskt lurendrejeri. Skandal. Ack och ve. 

Sitter och filar på min Antropologi. På sätt och vis är jag stolt över att jag kommer att bli klar trots begränsad tid, å andra sidan är jag missnöjd med att jag vaknade sent idag på grund utav för lite sömn dagarna innan och därför sitter jag uppe nu och skriver. Om sex timmar har jag prov i politik - sedan har jag bara en timme till inlämningen i antropologi, och därefter en timme till inlämningen i sociologi. Alltså bör jag se till att vara klar när jag går till sängs ikväll. 

Det sköna är ju att efter 12 under måndagen så är jag klar. Så alltså, om tio timmar så har jag inga mer uppsatser på hela min tid här. Detta får bli min motivation. Önska mig lycka till, jag är så otroligt trött.

En natt med galna hundar och underliga ljud ledde till att Ronja och jag drog på oss brallorna och gick ut i natten med ficklampa för att kolla läget. Sov ganska dåligt till ljudet utav hysteriska skall och morrningar precis utanför dörren, eftersom att hundarna inte lugnade ner sig och jag väcktes fyra imorse utav ylningar. Somnade i alla fall om och sedan släpade jag upp mig för att gå till gymmet och prova Zumba för första gången, bara för att få reda på att passet har ersatts med Aerobics. Ger det en chans i typ en kvart men känner mig svag och yr och ger upp. Inser sedan när jag kommer ut att fastän solen har gått upp ordentligt och det är förmiddag så har det inte blivit varmt; kylan ligger i luften även på dagstid och jag antar att hösten övergår i Vinter nu. Brr. 

När vi sedan kommer hem så är det en gästhund här som flippar ur totalt, rusar in i våran stuga och sätter sig med röven rätt på min huvudkudde. De som känner mig förstår att jag inte är överlycklig av hundröv på huvudkudden, eller smutsiga hundtassar på lakanen över huvud taget..

Inte en jättebra natt eller morgon, kan man säga. Såatte... Bara att sätta igång med studierna!

Ni som inte har något att göra kan ju kolla på den skummaste ungen jag har sett. 14 år gammal vid detta tillfälle så ställer han sig och sjunger sin egna diva-låt på X-factor Australia med den sjukaste rösten? Vem anade att kalles kaviar kunde sjunga så fantastiskt..

Idag så har jag först antropologilektion, därefter ska jag sammanfatta och förebreda inför politikprovet, läsa 80 sidor om gangsterism och börja på grupparbetet som ska in på måndag (fick veta i tisdags att vi skulle skriva om gangsterism så hittills har jag bara hunnit läsa i materialet) och sedan vid fem ska jag intervjua tre personer till. Sen måste hela fredagskvällen spenderas med att transkribera fem(!) intervjuer. Lyckligtvis är det korta, bara ca 5 min var. Annars hade det inte varit realistiskt.

Lördagen och söndagen blir sedan ett vaccum av diverse studier.

Så för att piffa till det här ointressanta inlägget så kan jag ju berätta om någonting som skedde på campus igår. Det finns ju ett stort antal hostel här där hundratals tjejer och killar bor (separata hostel efter kön dock - vad trodde ni?), och det finns många aktiviteter där representatner tävlar i sport, sång och så vidare. Igår när Ronja satt och chillade utanför caféterian var det någon form utav prisutdelning där hon förstod det som att det var skönhetstävling (!) samt att ett pris delades ut för det hostel som har gått ner mest i vikt.

...:) God morgon Sverige!

 

Det krävdes att jag satt upp till sex imorse, men jag blev klar med mitt historiaarbete till slut. När jag lämnade in det så kändes det så förbannat skönt och jag såg framför mig hur jag ska spendera resten av dagen med att sova, äta och ta det lugnt. Jag inledde mitt firande med att slå mig ner för en god lunch, öppnade datorn och det dokument där jag kryssar av mina prov och inlämningar i samtliga kurser.

Stryker Historiauppsatsen. Sänker blicken till vad som återstår. Upptäcker att jag har prov i Politik på måndag. Det är ju kul, eftersom att jag redan har två uppsatser som ska in på måndag varav en kräver framförallt tid för att intervju och transkribera, varav den andra är på ett helt nytt ämne inom Sociologin som läraren introducerade först idag.

Jag har alltså 6 dagar på mig att genomföra arbete som normalt sett skulle ha varit på kanske fem veckor i Sverige, om ens det eftersom att man sällan har både salstenta och inlämningar under samma vecka där. Jahaja. Dessutom så väntar besked om en mindre inlämning i Historia som läraren har skjutit på och i allra värsta fall sker även den inlämningen i början utav nästa vecka.

Jättesmidigt rent tidsmässigt, känner jag spontant. Nu ska jag dränka mina sorger i eftermiddagssömn och ladda om därefter. Ni kan ju få njuta av att beskåda de ädla träden jag passerar varje dag till och från skolan:

Ni kanske tror att det ni skådar är öl i ett vinglas. Eller kanske lite aptitretande äppeljuice? Eller varför inte en klassisk dos Pommac, som man ju drack så flitigt under 90-talet (vilket får mig att fundera på VEM som köper den läskedrycken i dagens samhälle, rent krasst är det ju fler än ett dussin personer eftersom att den fortfarande köps in utav bastanta matbutiker såsom Willys och ICA MAXI)?

Ni har i alla fel. Det i glaset är Red Bull, elegant placerat i ett glas för att ta bort känslan av att jag beter mig som en pubertal, femtonårig grabb som sitter och vickar på stolen under lektionerna och köper just Red Bull på rasterna så att han blir ÄNNU mer okontrollerbar i klassrummet. Jag tycker att jag undviker den känslan rätt bra för tillfället, men det kanske har mer att göra med att jag skriver en uppsats om apartheid än att jag har Red Bull i ett vinglas...

Så många stora gåtor här i livet. Jag sitter här med 11 böcker som på ett djupt eller ytligt plan berör hemlandspolicyn som infördes under apartheid; det var då man tvångsflyttade folk i enlighet med vad man tyckte att de tillhörde för stam, oavsett vad de nu ansedde om den saken, för att separera svart befolkning ifrån vit. Man tilldelade helt enkelt "svarta grupper" små förtjustande hemländer där de fick trängas och hade både begränsade resurser och politisk makt. Men till deras stora ära fick de ju faktiskt arbeta i de vita delarna av länderna - om de bar ett pass där deras arbetsgivare godkände detta. Förstå vilken ynnest! Så nu sitter jag här med massor utav information om det här gemytliga systemet av höjden på institutionell rasism och måste försöka få ut någon slags begriplig, kronologisk analys på 4000 ord. Jag är nu halvvägs i antal ord men ser positivt på att jag kommer att få sova kanske 2 timmar i alla fall innan jag måste förbereda mig inför skolan imorgon - jippie!

Tillägg kl. 04:29: Jag sa till Ronja att målet var att vara i säng till klockan fem. Det innebär att jag har en halvtimme på mig att skriva ca 700 ord. Jag medger, det blir nog svårt eftersom att jag är på den segaste delen i uppsatsen och jag är (föga förvånande) ganska seg i huvudet vid det här laget. Men snart, snart har jag nått mitt mål och då ska jag sova hela eftermiddagen när jag kommer hem från inlämningen.