att resa

Om jag inte dör i flygkrasch, blir jättesjuk eller glömmer mitt pass så kan jag i princip utlova att från och med söndageftermiddag så är jag mitt uppe i att samla på mig livsupplevelser och ta fotografier som jag kommer återgå till gång på gång tills jag blir trött på min dem själv och måste låta dem vila under några veckor för att sedan sitta där igen och bläddra...

Det är ett mönster. Ladda upp som fan, bli helt blek av att sitta och vänta på flygplatsen, resa iväg, vara rädd, tröttna på rädslan, landa, andas ut först när jag lämnar flygplatsen, inte förstå vad jag har gett mig inpå, njuta, känna mig sjukt cool, tycka tiden går fort, åka hem och obsessa över resan under en intensiv period. 

Kort sagt: Jag är rätt så intensiv. Det är väldigt knepigt för mig att förstå hur folk gör när dom liksom "chillar" inför en resa. Det är någonting sjukt obehagligt och spännande med flygplatser. Jag tycker om att vänta vid gaten. Hatar att gå på planet och spänna fast mig. Älskar när vi väl har lyft och de där förbannade spänn-bältet-skyltarna har slutat lysa. Brukar oftast spendera den första stunden med att vara aktivt nervös och förväntansfull, sedan hamnar fokusen på hur stel jag är i benen eller hur många timmar det är kvar till landning. Jag blir liksom för praktiskt lagd för att fokusera på min oro. 

ANYWAY.
Jag försöker väcka rese-känslan i mig denna afton men jag fattar verkligen ingenting? Afrika? Åka imorgon? Wtf? Frös benen av mig på perrongen nyss. Ska detta bytas ut mot en cola utanför Arusha, med Kilimanjaro bortom hustaken? 

Woop! Återkommer med sköna resestories later helt enkelt.

resfeber

JAG ÄR SJUKT EXALTERAD!!

Jag börjar bli knäpp. Om en vecka har jag landat. What-the-fuck känslan är total och härlig.
Vad ska jag göra där nere? Chilla med släkten! Tydligen så ska jag köpa med mig lite svenska delikatesser till dom jag ska bo hos, sen ska vi ha getfest för att fira min ankomst och sedan har det varit tal om både Serengeti national park och kusten. Vet inte vilket det blir. Vad som helst blir nog fantastiskt, säger känslan mig.
 
Jag har massa plugg och doningar att göra innan men det pirrar alldeles fantastiskt i magen just nu när jag sitter och kollar på fotografier från detta Afrikanska land. Det är bara så förbannat härligt att göra någonting så förbannat exotiskt i sällkap utav folk som kan områdena och som tillhör familjen. Det gör allting så mycket mer avslappnat och soft. Chill. Woho.
 
Den här känslan behöver jag för att tackla denna mycket fullspäckade vecka.

ljuset i mörkret

Varit sängliggande hela dagen. Kom på för en stund sedan att jag inte har ett enda par skor lämpliga för värme, så inför min resa nästa vecka så fick det bli ett par "ergonomiska sandaler" som inte var hutfula. Jag kan la inte ha gympadojjor på mig HELA tiden borta i Tanzania, fötterna vill säkert ha sol dom med.
 
Trots att det närmar sig avgång så känns det inte särkilt verkligt att jag åker. Jag får korta små slängar där jag faktiskt begriper att jag ska åka och då pirrar det till som fan. Sjukt spännande. SICK.

kärleken

Idag är en sån där dag så jag skulle vilja skriva ett inlägg om vilken klippa min käre karl är, och lägga ut nån härlig bild på oss tillsammans eller bara på honom där han ser bedårande ut MEN jag har inte särskilt mycket bilder på detta underverk eftersom att han inte tycker det är kul att fotograferas och alla bilder på oss två raderades i ett tragiskt dator-missförstånd.

Så, alltså, jag tänkte jag kan ju helt enkelt försöka återskapa honom i egen tolkning.
Detta är Emil:

...och han är mycket bra!

sjuk och fan

Tydligen så var det inte tillräckligt att vara sängliggande två veckor av stress, få hälften av mina arbetstider borttagna samt ha grupparbete över julen vilket inte kan göras när man inte kan stå upp utan att huvudet bultar. NEJ, det var inte tillräckligt, för nu är jag även brutalt sjuk, kan inte gå till skolan och har tre stycken arbeten som ska in inom loppet av drygt en vecka, första nu på torsdag. 

Jag känner mig trött, äcklig, stressad, ynklig och solklart halvdöd inombords.

Tanzania känns längre bort när jag förstår hur mycket jag har att göra innan jag åker. 

känslan

Skulle ta fram min gamla backpackerryggsäck och se vad jag har i den, vad som ska med och inte till Tanzania. Och känslan när jag hittar mitt myggnät, mina reselakan, flygstrumporna (jaja, mobba mig bäst ni vill, de är jättebra!), sporken, mina tygpåsar som jag använde för att ha ordning på mina grejer. 

Känslan och vetskapen att om bara TVÅ veckor så landar jag i Tanzania, med väskan packad och bröstkorgen helt bultandes. Förmodligen ser jag Mt Kilimanjaro från planet. Wow.

WOW.
Jag känner mig väldigt cool när jag kollar in min utrustning, det måste jag erkänna..

en lista om 2012

Stal en lista från Linns blogg. Hon har det för övrigt rätt gött, kringresandes. Cool!

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
 Haha vafan... lärde mig spela guitar hero? Gått på danskt disco.. Sjungit framför folk. Besökt Skövde. Haha gud.. inte så många märkvärdiga nya saker i år kanske. Förvisso, flyttat ihop med en annan person!
2. Höll du några av dina nyårslöften? Jag hade nog inga.
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Inte någon nära.
4. Dog någon som stod dig nära? Nej, ingen nära mig. 
5.Vilka länder besökte du? Endast Danmark detta år. 
6. Mest efterlängtade möte? Förmodligen någon gång då jag varit utan Emil mer än tre dagar haha.
7. Är det något du saknar år 2012 som du vill ha år 2013? Mer tilltro till mina egna beslut. 
8. Vilket datum från år 2012 kommer du alltid att minnas? 20 Juli. 
9. Bästa minnena från sommar 2012? Förmodligen någon härlig stund med Emil.
10. Vad var din största framgång 2012? Att fatta en del läskiga beslut.
11. Största misslyckandet? De veckorna jag trodde att jag missat min chans att studera där jag vill var inte så roliga. Då kände jag mig misslyckad. 
12. Största misstaget? Att inte stå för mina egna beslut. 
13. Har du varit sjuk eller skadat dig? Är inne på min fjärde tandköttsinflammation, tappade även hörseln på ena örat under några dagar och mådde väldigt dåligt samt var på sjukhus precis innan jul. 
14. Bästa köpet? Förhoppningsvis flygbiljetterna till Tanzania?
15. Träffat någon kändis? Inte vad jag minns.
16. Vad spenderade du mest pengar på? Tillräckligt mycket för att inte ha en spänn kvar i alla fall.
17. Gjorde någonting dig riktigt glad? Fantastiska stunder med vänner. Att vara nykär. Att få sommarjobb i sista minuten. Att sjunga med Ellinor. Att flytta ihop med Julia. 
18. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2012? Without you - David Guetta, Somebody that you used to know - ?, allt med tallest man on earth och Lana del rey, Dirty Balls - WASP.  
19. Har någon du känner tagit körkort? vet ej?
20. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Ganska samma tror jag. Först halvan var jag nog gladare!
21. Vad önskar du att du gjort mer? Tagit hand om mig själv.
22. Vad önskar du att du gjort mindre? Stressat. Oroat mig.
23. Hur tillbringade du julen? Hemma med släkt.
24. Blev du kär i år? I allra högsta grad.
25. Hur många one night stands? böhö.
26. Favoritprogram på TV? Solsidan, gamla repriser utav Vänner, Skavlan, schulman show.
27. Bästa boken du läste i år? Jag minns inte specifikt men vi har läst oerhört mycket intressant i socologikurserna i våras. 
28. Största musikaliska upptäckten? The tallest man on eart, Lana del rey. 
29. Något du önskade dig och fick? Kärlek. 
30. Något du önskade dig men inte fick? Stabilitet. 
31. Vad gjorde du på din födelsedag 2012? Hade födelsedagsfika hemma i lägenheten. Sedan åkte jag och Emil på slottshotell i Kalmar. 
32. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Om jag hade varit lite mer fokuserad på det som gör mig glad. 
33. Hur skulle du beskriva din klädstil år 2012 Lite förvirrat. Gick från hippie till någonting ganska plain med inslag utav inte-så-plain. 
34. Vad fick dig att må bra? Sjunga. Vänner. Emil. Familj. Stöd. Dum humor.  
35. Läskigaste upplevelse? När jag fick en panikattack av stress samt när jag var med i en bilolycka.
36. Äckligaste upplevelse? När jag skulle rensa avloppet till kranen i badrummet och fick allt över mig. 
37. Årets bästa fest? Oj.. Tänker direkt på en lyckad korridorsfest i December på campus samt nyårsfesten hos mig i måndags!
38. Vad är du mest stolt över från 2012? Min självinsikt och ökade handlingskraft.
39. När var du mest nervös? Inför några samtal. Inför ett par seminarier.. När jag sökt jobb (tycker det är väldigt jobbigt att lämna in CV:s). När jag skulle träffa Emils alla vänner på en gång. 
40. Där du tillbringat flest helger? I Emils soffa i Växjö?
41. Vad fick dig att må dåligt? Oro och stress.
42. Hur kommer nyårsafton spenderas? Det var fiesta med i princip alla mina godingar!
43. Vem saknar du? Vänner jag sällan träffar samt den som har gått bort. 
44. De bästa nya människorna du träffade? Emil
45. Ditt mål för 2013? Att klara allt jag vill nu under våren utan att stressa. Att säkra min plats i Sydafrika. Att få ett extrajobb för att minimiera min stress över mina obefintliga besparingar. Att fokusera på mig själv och njuta av de jag tycker om!

livet

Är mäktigt.
Det kan göra så stora vändningar.
 
Jag har precis kommit ett steg närmre att upp nå ett utav mina allra största mål.
Jag snurrig och det är inte av stress för tillfället, jag är bara så exalterad och förstår inte vad som faktiskt sker.
 
Vill ni veta?
Jag har blivit nominerad till en utbytessplats i Sydafrika våren 2014. Allt för att jag tackade nej till Japan - det verkar som att min magkänsla är mer intakt än vad jag själv har trott under en tid. Nu är jag ett steg närmre och det känns  äntligen som att mina ansträningar har gett mig en rättvis chans att komma dit jag vill.

AHHHHHHHHHHHHHHH VAD BALLT!
Ingenting står skrivet men chanserna är goda! HEJA!

Hej då 2012, hej 2013.

2012 alltså.
Det sjukaste med det gågna året är väl ändå att det känns så kort. Det känns nästan helt löjligt kort. Vad har jag hunnit med? Vad har jag egentligen gjort? Självfallet har jag haft det väldigt SKOJSIGT för att uttrycka det milt och barnsligt men jag har också haft det rätt tradigt. Detta är direktkopplat till att jag stod i ett köpcentrum i princip hela sommaren. Butiksjobb är det inget fel på, men när det inte är några kunder och man har ryggen mot alla fönster så känns det på sätt och vis som att den här sommaren försvann ifrån mig. 

Kontrasten till det tradiga är istället att jag vid något tillfälle, på en fest under sena vintern, fick upp ögonen för en person. Och att vi började träffas. Och att jag plötsligt fann mig själv... kär. Och tänka sig att det fick lov att vara ömsesidigt! Och att den 20e Juli blev det officiellt jag och Emil. Ett halvår utav djup, spännande vänskap och kärlek. Sedan kan man knappast underskatta det enorma nöjet i att flytta ihop med den av sina närmsta vänner, lämna sitt lilla kyffe med kokvrå och bo i en redig lägenhet med balkong (som jag stått på typ två gånger i mitt liv - men det hör inte hit). Ensamhet var knappast en del utav det här året. Mycket skratt har det fått bli, under vardagliga luncher och kvällar med vänner. Gänget. Vi har faktiskt blivit ett gäng nu, lite töntigt kanske... Men det är såunderbart att begrunna att det finns en grupp människor som man helt enkelt inte vill vara utan, och att vi alla bor 5 minuter ifrån varandra. 

Jag har lärt mig otroligt mycket om mig själv. Paralellt med det har jag också tappat massor vid tillfällen då målmedvetenheten har förlorat under det där otrygga. Att fatta beslut. Att hitta sin magkänsla. Ibland vet jag inte vad folk talar om, den känns påhittad, men ibland är den oerhört närvarande. Jag har förstått att jag går emot en period som i klyschig manér kommer att få handla om mig själv i förstahand. Det här året har jag varit så oerhört förvirrad mellan stunder i extas och stunder i kraftig oro. Det vore skönt med lite stabilitet, och det ska vi nog kunna ordna fram. Jag ska njuta nu. Njuta av det jag har och det jag skaffar. I möjligheter, upplevelser och i mina vänner. Inte i resultat eller planer. Jag ska njuta av det mått trygghet jag har tillgängligt hela tiden i mig själv, egentligen. Ta till vara på det. Det är inget nyårslöfte. Det är bara det jag behöver i allmänhet. 

Nåja, blabla. Här har ni mitt 2012 kortfattat!

Lite godbitar...
Åkt till Danmark ett par gånger. Varit på efterlängtade konsertupplevelser med Avicii, David Guetta, Coldplay. Jag har (i allra högsta grad) fått uppleva Skövde. Studerat redigt. Köpt en hatt. Festat. Lyssnat oerhört mycket på the Tallest man on earth (numer förbud att spela det hemma). Gått med i Amnestygruppens styrelse. Varit på sjukan. Börjat inse allvaret i att studera. Haft regelbundna livskriser. Bokat biljetter till Tanzania. Stressat som ett pucko. Lärt mig laga mat. Våldgästat Vimmerby. Varit värdinna på en lyckad nyårsfest med vänner som jag saknat. Fått mitt allra första blombud. Åkt till Mariefred. Fått finbesök. Varit andrahandshundägare i ett dygn. Varit med i en bilolycka. Bott granne med två av mina favoriter. Druckit överdrivet mycket te. Släppt min stora rädsla att sjunga inför andra och spenderat välgörande eftermiddagar i IKEA-salen med Ellinor och flygeln. 


Bilder i icke-kronologisk ordning.

en av de första dagarna i lägenheten.


På promenad i Lerdala.


Midsommartradition hos Fredde


David the man Guetta. Bild från stureplan.se 


Blombud.


Häng i kohagen, precis på stigen mot smultronstället.


Valborg i Lund med brush.


Hatten.


Den allra första svårsolen.

En artiklel i OmVärlden om min utbildning.


Fräschingarna på min födelsedag.

På ett hotellrumstak i Köpenhamn.

SWAG tema.

Marcus gjorde givetvis succé i på campus.

En sommardag i Mariefred.


Jag och BOYS innan en fest som blev ovanligt fantastisk.

Våra oerhört omtycka grannar och älsklingar.

En boulekväll att minnas.

Tidig sommar, fest hos Therese!

Efter en Borneo-reunion hemma hos Lasse är det slitet, helt enkelt.

Världens finaste hund.

Kim gör vad han gör bäst.

Emil och ett par kor.


Jag och min mycket ädle, gode vän Arvid njuter av öl ur en ljushållare.


Det går till som det bör, på festerna hos mig.


En nyårsmiddag på tre rätter bör avslutas med en kopp kaffe!
Ja. Det var väl en himla tur att jorden inte gick under. Jag ser med stor entusiasm på 2013 eftersom att jag vet att det missnöje som jag haft under det gågna året ska ändras på, och att allt det härliga ska byggas vidare på. Dessutom inleder jag det här året med en resa som kan komma att bli någonting mycket speciellt.

Jag avrundar med ett lite visdomsord som jag och Arvid fann stor nytta i under nyårstillställningen.

"Glaset är tomt,
Och själen likaså

Hej då!"

Där snackar vi poesi. Fast den stämmer nog inte så väl in på mig i alla fall.
VÄLKOMMEN 2013!