.

Idag har jag suttit i timmar och pulat med pärmar, leverantörer, beställningar och sånär ekonomiska uträkningar jag kan komma. Jag inledde dock dagen som kallskänka. Sen var jag barista. Sen sålde jag kläder.

Och imorgon, ja imorgon så ska jag på mitt första möte som miljöansvarig.

Hur fan gick allt detta till?
Multitasking!

Kolla bildbevis på årets första dopp i Bellas blogg. Sick att vi gjorde det, ville jag bara påminna er om, det var.. vad säger man om kyla, uppfriskande? Jamenvisst.  Åt för övrigt en wonderful måltid Indiskt med damen ifråga alldeles nyss. Sjukt, att fastän vi sågs dygnet runt i Irland förra veckan, och fastän vid setts gånger om sedan dess, så känns det som att vi ändå knappt ses enough.

NATTI.

Adele är så förbaskat duktig.

Jag tänker att vissa personer kanske inte bara förstår.
Och för oförståelse är det svårt att döma, vi väljer inte alltid hur vi upplever saker. Vi har ju formats utifrån, vi ser inte alltid hela vägen in.

Jag tänker, att om de däremot förstår, är de då onda för hur de agerar,
eller är det bara jag som inte förstår dem?

Läste precis den här ledaren.
En påminnelse om priset man egentligen betalar för billiga kläder.

Dör lite inombords. Och glädjer mig åt att mina senaste fyra fynd åtmistone har varit second hand. Men jag bergriper ändå inte varför jag inom en kort period säkert står där igen, i någon klädbutik, och glädjs åt mina nya, fina, billiga jeans eller den där tröjan som kostade så lite att man "lika gärna" kan slå till.

För man glömmer bort. Förtränger. Låtsas vara klok.

Hycklare.

Ny header, från hostelet i Dublin.
Det ser kanske lite ut som att jag är man om ni väljer att fokusera på hur byxorna viker sig. Men ni skulle väl ALDRIG tänka i de banorna ändå, mina kyska vänner.

Dårerealltsådagsför fjärde heldagen i rad på jobbet om inte så fasligt många timmar. Har stillat mina tankar med musik, foton, tv och självfallet min nya favoritgrej i denna värld: mintglass från Carte d'or.

Only the young

Visomsord of the day: det är okej att inte vara tillräcklig. flytta bara ribban.

Ikväll är jag som Buju. Sitter och tittar ut.

Detta var i måndags.

I MÅNDAGS.
Skutt i hjärtat.

Är helt överkörd av intryck!
Att typ tre dygn på en plats kan göra ett så massivt intryck, och att man hinner med så mycket bara av farten.

Från Dublins fantastiska pubcrawls i Tempel Bar en lördagskväll, till helt sagolika shoppingmöjligheter under en snabbvända morgonen efter, fikastunder och luncher,  buss till Belfast med regnbågar och får, Monty Python och uppesittarnatt med spel och riverdance med nyfunna hostelvänner, sjunga i duschen halv sju på morgonen innan sovdags, hemlagad äkta Irländsk frukost, hockeyspel och sång, spontanhyrning av bil, roadtrip längst the Causeway coast med rosévin för oss i baksätet, spela biljard på en liten pub far off, återvända till hostelet sitta uppe tillsammans precis hela natten.

Det mest magiska är värmen från folket i Dublin, att allt man hört om Irländsk musik och allsånger faktiskt stämmer,  den otroliga gästvänligheten på hostelet i Belfast som gjorde vistelsen i en annars helskum stad till någonting alldeles fantastiskt, frihetskänslan av att bara åka iväg längst den vackra kusten, språket, att dela allting med sin bästa vän.

Att ha så kul att man i princip struntar i att sova, för att man inte vill gå miste om en endaste stund. Att komma hem med en stående inbjudan hos nyfunna vänner i Nordirland.

Tiden i Irland är alldeles invirad i internskämt, udda upplevelser, skratt, möten.

Jag är visst kär.
Här får ni foton på min nyfunna kärlek; Irland.























Gilla livet.
Och åker ni till Dublin rekommenderas pubhostelet Gogarty's varmt för läge och stämning (även om fyra främlingar sprang skrikande in i rummet typ fem på morgonen.. jag tror det är mer undantag än regel). Och om ni nu får för er att åka till Belfast bor ni på global village, och ser till att klappa hunden Buju lite bakom öronen.

Mer sömn behövs, nu.

Om man kan sjunga med i en låt som spelas på en bar i Dublin,  så gör man det. Även om det är norska A-ha's Take on me med svåra höga partier.

Awesome.

Let's put it this way;
Under mina fyra dagar på Irland så har jag sovit kanske.. 7 timmar.
Så med detta luriga hostelfoto från Nordirlands Belfast så säger jag

GODNATT
och hälsar att mer foton kommer imorgon

och tillägger att den här resan har varit alldeles, alldeles fantastisk.
Jag har fått upplevelser jag inte vågat hoppas på.

Hjärta till de här dagarna med dig Bella.

(Jag ÄLSKAR Irland!!)

Irland med Bella IMORGON.

It's spelled C-R-A-Z-Y.
Ikväll ska jag bara varva upp mig själv och försöka att gå och lägga mig tidigare än mitt i natten, så att jag är utvilad inför denna stora morgondag. Samtidigt någonstans i Göteborg så dedikeras låten "You're breath smells like Ben&Jerrys" till mig. HAHA. True story. Det är ju kul, för Ben&Jerrys har ju faktiskt en ny glass med peacemärken i och det tycker jag ju, inte helt överraskande, är rätt ballt.

WEHO!

Idag gömde jag mig på lagret en stund
låtsades lite att jag inte fanns

du behöver inte låtsas

är det så att jag fortfarande inte fattar,
är det så att tiden har gjort det den tydligen ska göra?

stirrar på vadsomhelst och försöker bearbeta samtidigt.
varsomhelst. för du finns inte på särskilda platser.

Distansen är så enorm.
Jag undrar allt om livet för att jag har sett det försvinna.

Kan man leva för egen lycka utan att det gör ont i andra?
Och kan man vara lycklig ensam?
Är ensamheten något som mäts i antal person brevid - eller i hur pass mycket de brevid förstår?

och vad fan spelar det för roll sålänge man känner sig glad?
om man inte gör det då?

Får man älta, skrika, gråta, prata, skratta, förtränga, leva ur det som finns därinne, och ändå behålla sig själv som man är egentligen? Finns det något "egentligen"?

Vi är vad vi är.
Förutom om vi inte är längre.

Allting är annorlunda. För att ett helt perspektiv har omformats. Och livet är beroende utav perspektivet, helheten. Därför är det kanske läskigt att det så enkelt kan rubbas.

fanfanfan
ge mig ett perspektiv som åtminstone jag kan förstå mig på.

Svettas.
KLICKA INTE PÅ KÖP ANNIKA!
Inte ens som tröst för att du missar Guetta.

Förinisjälvastehelvete vad det rycker i shoppingnerven.

AAHH!!

Jag har länge länge tänk att en dag ska jag minsann se David Guetta live, höra hans musik och dansa till hans bas när han är där. Alltså det är någonting jag verkligen vill riktigt, rejält, redigt mycket.

Och guess the fuck what?
Han kommer till Stadion i Stockholm -
samma dag som jag åker ned till Köpenhamn.

OH COME ON!
Not cool. NOT COOL!

Jag är seriöst upprörd.

Skulle ju höra Getting over, On the Dancefloor, The world is mine, sexy bitch, toyfriend, in love with myself, i wanna go crazy, when love takes over, who's that chick..

avenuehotel.dk

Samma dag som jag anländer i Köpenhamn så är det en stor gatufestival som flera utav mina peeps planerar att gå på. Det är nio utomhusdansgolv mellan 22-06, med drum'n'bas, dubstep, hip hop, fine pop, house, pool party och lite till. Och dagen efter är det chilltema med reggae.

FATTA VAD KUL?!
Yes, yes, jatack!

Nivån verkar rätt.. kaxig. Om man klickar på "VIP" på deras hemsida (jag var nyfiken, knappast vip person myeslf) så står det:

"Sorry dickheads, gangsters, music industry professionals, teenagers and Arab Sheiks. Distortion is for everyone - except you guys. We have no vip area. (but keep looking for it!)"

Here we go, min festival den här sommarn!

Bilder från Borneo, Indonesien, Japan, Grekland, Paris, Spanien, Franrie Italien, England, Taiwan, Thailand & Tunisien mellan åren 2005 och 2010.

Ååååhh vad jag älskar att resa!

Ni har säkert hört folk säga hur klantiga de är. De skrattar lite avskuldrande åt hur de ramlar, tappar saker, går in i bordskanter och andra oavsiktliga aktiviteter.

Idag har jag snubblat på samma mattkant ett antal gånger, tappat galgar och kläder så det stått härliga till och dessutom, the grand slam; skurit mig på ett paket glass såpass att jag börjat blöda kraftigt. I samma veva misslyckades jag med att begripa hur en strösselförpackning skulle öppnas, så medan min ena hand roade sig med att blöda ner mitt förkläde så försökte den andra klura ut strösslet med en sax. Självklart skar jag mig då igen.

Till råga på detta kapade jag toppen utav en Daimglass i en tragisk episod påväg ned för rulltrappan. Och javisst, allt detta på samma dag som jag var tvungen att cykla hem och till jobbet, vilket råkar vara första dagen på länge som det regnar ihärdigt.

Detta var värt en Kilkenny på den lokala puben.
Vilket dock är chill.

FÖR PÅ LÖRDAG DRICKER JAG IRLÄNDSK ÖL PÅ IRLAND ISTÄLLET! WEHO!

Vaknar fyra minuter efter att bussen gått, inser att jag måste sluta stänga av ringsignalen i sömnen.

Och cyklar till jobbet i regnet.
NAJZ.

"Släng all reson i världen på mig, men tro inte att det är den som står stadigt när allt börjar falla. Mina tankar är alla kantnötta. Men sålänge känslor har övertaget kan tankar gå i bitar bäst de vill."

Idag på jobbet berättade min workpal' in crime om en ståuppkomiker som hade fått orden "go suck a bag of dicks" ropade efter sig i trafiken. Då undrade han hur detta skulle ske rent praktiskt, skulle man suga själva påsen eller each dick individually?

Det är frågor utav det här slaget som med tröga lattehjärnor diskuteras framåt slutet utav en arbetsdag som egentligen inte är lång utan snarare bara inte särskilt upptagen.

Meen detta var inte alls det som skulle stå skrivet egentligen. Hoppas inte att ni är pryda i alla fall, konstanteras kan att jag inte är det. Var på humöret att skriva vackert om världens ämne; kärlek (fast man kanske kan suck a bag of dicks kärleksfullt också, men det är nog inte värt att diskutera). Eftersom att jag i min närhet har både nykära och bara allmänt superkära vänner, och eftersom att jag ramlar in på inlägg om ämnet på var och varannan genomögnade blogg så blir jag påmind om detta ständigt aktuella ämne ofta.

Vad vill vi ha ut av kärlek?
Jag klurar på vad jag tycker är bäst med det. Och nu snackar jag inte om känslor för vänner, jag snackar amorösa känslostormar här. Att se en person och antingen vilja bli halvt ihjälkramad och vilja höra varenda liten meningslös detalj om personens vardag utan att känna sig det minsta uttråkad. Ett utbrett leende i ens riktning sätter igång små sprätt av glädjetjut i bröstkorgen, och en komplimang kan kännas så ända in i magen att minnesbanken blir överfull av alla kopior av just det ögonblicket som läggs på lager.

En hand i min och inga bekymmer vill existera.
Där är den, tryggheten.

Jag totalnär mig på trygghet. När jag känner mig helt trygg så får jag också fokusera på nuet, och det gör kärleken desto enklare, starkare. Och för att kunna känna tryggheten måste jag lita på en person. Och att lita på någon är svårare än att älska.

Perfekt kärlek har alltså några absolut nödvändiga ingredienser i min värld. Trygghet, tillit och att rätt och slätt älska en annan.

Speaking of sucking bags of dick, that is.
Imorgon diskuterar vi någonting annat spännande, I'm sure of it.

Denna banbrytande effektivitet!
Idag har jag jobbat sedan tidigt, bokat hostel till nätterna i Belfast om bara drygt en vecka, städat, åkt in till stan och haft en lång fikastund med Dominique, gått på min lillkusins födelsedagsfest och alltsammans har trots allt hunnits med fastän typ två timmar spenderats med buss och tåg.

Har vid ett flertal tillfällen grott fram små ämnen att filosofera över här i bloggen men sedan hejdat mig. Mitt tempo är väldigt högt just nu, på vissa sätt, och det jag främst lyckas undvika när jag flänger kring så mycket är ju det klassiska övergrubblandet.

Jag skulle kunna välja att känna mig nedstämd över ett flertal saker just nu, men jag väljer bort det. För att jag kan. Pratade om det idag medan mitt Rooiboste svalnade på en uteservering i en av stans mest aktiva gångvägskorsningar; att våga välja. Vilja välja. Kunna välja.

Och när jag ser på livet så ter det sig ibland enkelt, men också så märkligt. Om många kan vända sig till glädje, och de i logiken vet om detta, varför vrider de sig inte om och känner av hur bra livet får vara? Varför sitter jag ibland med hakan i mina händer och tänker att det är svårt, när det inte är jag själv som lider?

Mycket ska vi känna. Men den är också av högsta värde, den där möjligheten att kunna känna såsom vi kan. Sedan kan man inte alls klämma in alla dessa känslor i någonting enhälligt positivt, förstås.. Vissa tar för mycket utav det ena. Vågen fixar inte det.

Livet är väl en balans.
Och att balansera är rätt hårfint.

Anything you say or do can be used..

as a floating device.

Hur är det möjligt att vi alltid har det så otroligt trevligt ihop?
Ni två är mina GULLENOSAR, booshibooooooooooo!!

Okej, nej förlåt, det jag försöker säga till er är; ni är helt okej.

:)

Just bokat min tredje resa till Danmark bara i år!
It's like an Addiction som Medina så vajert sjunger.

Det blir förmodligen gatufestival, garanterat födelsedagsfest, förhoppningsvis reuniting med min Baba Eva, och helt solklart massa random påhitt och roerier med mina gamla Borneo-roomies.

I'm def. loving it.
FORHELVEDE VHOR DEJLIGT.

Låg i värmen med magen bar och fötterna i vädret på min nya favoritplats. Därefter kom Bella.
Hur bra??

Nionde maj.

Solen lyser sig vit i ögonvrån för att ljuset är så starkt. På gräset har jag legat nyjoggad och inte tänkt på någonting särskilt under en längre stund. Så det är med rensat huvud jag möter upp Bella, och i rensade huvuden dyker det lätt upp idéer.

Vi står vid vattnet, på en brygga.
Är det inte meningen att man ska hoppa i då, så säg?

Av med kläderna, i med oss. Årets första dopp klarades av i Sverige i början utav Maj, och tro mig; det är en bedrift för en person som växt upp i Bohuslänska skärgården och ändå inte lärt sig att bada i svenskt vatten.

Gilla livet! Speciellt när vattnet faktiskt inte känts så kallt som man trott, och när man kommer på sig själv med att bada topless brevid ett populärt joggingspår och bara tycka att det hela är roligt.

Ledig imorgon. Har ingenting emot jobbet alls men att sova ut behövs baadly. Har skypedate med min danskeman Lasse att se fram emot, och sedan ska det bokas detajer till Irlandresan. Åker om 11 dagar. Underbart.

Joggade just i blommiga shorts.
Överväger att lägga mig i gräset, barfota, lyssnandes på musik på pappas ipad, man är ju ett barn av sin tid.

Och eh, med det har jag ett meddelande. Jag sitter här lite lyckligt svettandes och kan inte släppa det faktum att jag idag har sett ett par killar som burit mössa. Förmodligen mest som en liten detalj i deras stil, osv.

Men ärligt.
Hur fan kan ni ha mössa nu? Det är inte möjligt!
Jag upprepar: ATT HA MÖSSA NU ÄR INTE OK. INTE ENS PK.



Så nu vet ni!

Oh  come on, ni vet att ni gillar det.

lööörday.

Å det var GRATTISFEKKE för brushans far, hon var så tjusig kvällen i ära!
Kvällen blev mycket mumsig mat (äpplesorbet med mandelunderlag är ej fy skam) och det är alltid fint att varva dans i penthousets tredje våning med att ta lite luft på terassen med utsikt under stjärnahimlen (ungefär som att det har skett mer än en gång i mitt liv, jag försökte bara låta cool, förlåt).

SCHOFT.
Nu är det sol, sol, sooooooooooooool!!
Jag lyssnar på baby med Justin Bieber, just because I can.

I det oemotståndliga kvällsljuset, en afton där man har gjort sig fin och bara ben inte får knottror av kyliga vindar. Klart det ska fotas! Ser inte särskilt glad ut. Är glad. Men när solen lyser arslet ur ögonen (gud vilket motbjudande uttryck det där blev) så liksom rynkas ögonbrynen lite. Så jag ser bekymrad ut.

Där står jag i fantastiska kvällsolen i min nya klänning och har mage att se bekymrad ut. JAG SÄGER DÅ DET. Men det blev fiiint..

Ungefär 60% av fotona vart dock suddiga, vilket är ungefär halvkul när man har en kamera som bör kunna fokusera även på självutlösare. Sen kan detta förstås vara mitt eget fel också. Point is, jag ska lära mig.

Nu bär det av till 50-års fekke.
Wieeeeeeeeeeeeeeho!

Exakt så skulle man kunna samanfatta min gårdagskväll.

Eddie-Pär.
Det är ett så briljant namn att det behöver nämnas men det är så obegripligt för andra att det egentligen känns lite menlöst att förklara varför.

Så jag vill säga er GOMORRON!

En "snabb öl efter jobbet" blir lätt till minst tre timmar.
Softa livet på en torsdag.
Good-ass-day.

Funderar på bloggfenomenet och tyker att det är rätt sjukt att jag ens sitter här och skriver ned detta för er. Samtidigt har jag tänkt tanken att sluta en triljon gånger, och varje gång kommer jag på att det vore onödigt eftersom att jag tycker så mycket om att skriva ner saker.

And there you have it.
Full rulle imorgon, let's hit it.

Lord I want to be in my heart.
-Moby

Där står jag och chillar.
Vet inte; lite synd på skuggor och att jag ser så jätteung ut?
Fast det blev snajz.

Mitt nya jobb är jävligt soft, för er som inte uppfattat att jag tycker det.
Jävligt soft är också att jag idag på personalmötet blev tilldelad ett nytt ansvarsområde; Miljöansvarig.

åååååh det är en karamell vi ska suga på länge.
så här får ni en underlig bild där jag är glad på knä framför en maskin med inbyggd kanon.



AND BY THE EFFIN WAY: mina nya foton ligger uppe på agenturen.
Kan dock ej print screena på il datore så ni får gå in på stockholmsgruppen.se och kolla under "people". I'm just one of thoooose people.

Här är ett bra inlägg om att vara mer positiv som person.

Och på temat positiv så läste jag i metro förut att det finns lunchklubb i Stockholm någonstans. Man åker och dansar järnet en timme mitt på dagen, och återgår sedan till jobbet glad och lite småsvettig.

Ball idé, I must say.
Men jag jobbar inte i innerstan längre.
Så jag får fokusera på

..ANNAT SOM GÖR MIG GLAD:

Getter



Skön musik




Idiotisk humor


Sengångare och allting relaterat


Dagar med syster och hästar


Dessa kvällar



Att få bete sig som ett nöt på allmäna platser ibland



Att övervinna rädslor


Att resa till såna här platser


Roliga människor (i detta fall även steaming hot)

Hittade bilder från Mars för fyra år sedan.
Jag var rätt så badass.

Bild tagen utav Travelpix.

JAG OCH BELLA ÅKER TILL IRLAND I SLUTET UTAV MAJ!
Tre veckor, already counting down.

Herremin vad kul vi kommer att ha.

att du andas.

ibland så låtsas jag fortfarande.