Det dåraktiga samhället: Dresscodes

 
Sitter i kafeterian och låtsas att jag är världsvan och obrydd.
 
Idag är det alltså som mest 25 grader, även om temperaturen kommer att gå ner avsevärt framåt eftermiddagen. I alla fall. Hemma är ju detta superväder på sommaren, man vandrar runt i klädersplagg som knappt täcker någonting. Överallt hemma i Sverige ser man bara ben och axlar och magar och bh-band och ibland bikintoppar. Här i Sydafrika då? Well, idag har ALLA långbyxor, och de flesta har inte bara långärmat utan också med sig någon form utav jacka. Jag ser folk i tjocka fleecejackor, långa höstkappor, höga stövlar, fodrade stövletter...

Min poäng är ju inte att dessa människor inte får klä sig alldeles för varmt  om de nu känner för det. Min poäng är att de kollar på mig som om jag är helt störd. Dom är inte särskilt diskreta, heller. Jag känner mig som den där klassiska drömmen man kan ha om att man är i skolan och upptäcker att man är naken. Det finns ingenting så störande som när man går förbi ett gäng personer och de liksom upphöra prata en liten stund, följer en fördömmande med blicken och sedan börjar det tisslas och tasslas så fort man har passerat. Nu fattar jag ju inte exakt vad de säger, min Afrikaans är rätt kass och jag kan inget utav de Afrikanska språken, men tur är väl det på sätt och vis.

Dom skulle vän antagligen dö om de kom närmre och såg att jag har orakade ben och att mina fötter har massakerats efter obekväma skor häromdagen så kvarlevor av före detta blåsor hänger liksom kvar som röda, slamsiga områden. Men jag tänker ha short och sandaler i den här värmen. So sue me.

Förresten, på tal om utseende, ser ni hur sjukt brun jag har blivit? Om jag lyfter håret lite åt sidan och kollar precis vid hårfästet är jag helt VIT därunder. Har bytt hudfärg -.tänka sig va. 

Nu återgår jag till det här förtryckarsamhället, hejs!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback