En konstig dimma

Jag har inte kunnat sova inatt. Det börjar bli "lite" tröttsamt att ha ont i hela kroppen, sova dåligt (vilket jag gjort ända sedan jag kom hit för fem månader sedan) samt att vara sjuk. Men inatt var extremt; jag somnade efter 06 någon gång och efter att ha sovit bort halva dagen tog jag mig till skolan, men det känns som att huvudet är avstängt. Jag fungerar inte just nu, och skolan ligger och väntar med de sista tentorna och jag känner bara "jahaja". Det är helt galet egentligen hur lite energi jag har och det enda jag vill är att sova men det lyckas jag  ju inte med. Jag är helt enkelt på någon slags bristningsgräns just nu och jag längtar bort härifrån precis hela tiden eftersom att jag ändå inte kan njuta utav saker ordentligt i det här skicket. Jag räknar ner.

Idag är det examensfest hemma i Växjö för de på vårt program och jag önskar att jag inte gick miste om det. Men jag sitter i alla fall och myser med Ronja hemma hos underbara Jente som bjöd över oss och tänker laga middag medan vi pluggar, såna härliga gester kan göra mirakel dagar som dessa. De ska se Nederländernas match mot Spanien på en lokal pub senare (Jente är Nederländsk) men jag ska nog hem och krypa ner i sängen då och hoppas på att vakna imorgon med en hjärna som går att använda. 

Var och sa hej då till vår antropologilärare Pia tidigare idag också, kändes sorgligt eftersom att hon verkligen har vidgat mina vyer och det är kul att prata med henne om feminism, rasism och samhällets tokiga normer. Vi lovade att hålla kontakten, och jag hoppas att jag någon gång i framtiden kan dela med mig utav arbete som jag själv varit delaktig i som handlar om just dessa ämnen vi båda är så intresserad av. Dock vet jag inte om jag kan förlåta henne för den fruktansvärda arbetsbördan hon har belastat oss med inför sluttentan, det är så många nivåer värre än alla andra tentor att man tror att hon gör det för att jävlas. Det blir den fjärde och sisa sluttentan jag skriver och det är torsdag denna vecka; så fort vi lagt ner pennorna lämnar vi campus för alltid och åker direkt mot Namibia med Mardi. Äventyrligt, må jag säga.

Men okej, nuet var det ja. Jag måste svara på en av hennes tentafrågor nu så att jag har något att visa studiegruppen imorgon. Jag är så trött att jag är spyfärdig. Ursäkta informationen och njut av sommarhelgen där hemma - håll er friska och pigga!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback