"Ta det som en komplimang"
Idag när jag gick till mall så såg jag tre killar komma gåendes en bit bort på vägen. Hela kroppspråket signalerade att dessa tre grabbar tyckte att dom var riktigt coola. Eftersom att trottoaren inte är jättebred så räknade jag ut tidigt att jag kommer att bli tvungen att gå mellan de här tre personerna, och min intiution säger mig att det garanterat kommer att bli en påfrestande upplevelse.
Vi möts, och som ett brev på posten så kommer de; kommentarerna. En utav dem sa "hey babe" och gjorde någon form utav putmun, medan de andra två kommenterade mitt utseende på Afrikaans. Fattar ni hur störande beteende det är, och hur frusterande det är att man typ förväntas att antingen bli smickrad eller så struntar de helt och hållet i förnedrande det kan kännas? I Sverige käftar jag emot, men här känns det inte lika självklart eftersom att jag inte kan språket och inte vet exakt vad de sa (även om temat var tydligt).
På hemvägen hände något jag är lite kluven till. Jag promenerade med ganska tunga kassar då jag hade handlat frukt och vatten, och eftersom att det var runt 25 grader mitt på dagen så var det en ganska svettig upplevelse. När jag går längst en väg passerar en bil med två unga tjänstemän, som arbetar på ett lokalt larmföretag. Jag ser hur de parkerar vid ett hus längre bort på vägen, och en utav männen kliver ur och promenerar åt mitt håll. Väl framme vid mig är han vänlig nog att fråga om jag är okej och erbjuder sig att bära mina kassar en bit. Detta är jättevänligt, men det som blir lite besvärande är att efter bara ett par artighetsfraser så tycker han att vi måste ju gå ut någon gång och festa ihop. Detta behöver ju knappast vara någonting mer än en vänlig person som vill umgås, men jag måste erkänna att min första tanke är att vara misstänksam över egentliga avsikter. Hur tråkigt är det inte att man ska känna så i samhället? Att det inte bara ska kännas som att "jippie, en ny vän, vad härlig han verkar"?
Martina (samma tjej som i tidigare inlägg) var här och sov igår och hade mycket att lära ut om Sydafrika. Hon sa något som jag tror stämmer alltför väl "Us girls, we must be streetsmart when we're out there".
Vi möts, och som ett brev på posten så kommer de; kommentarerna. En utav dem sa "hey babe" och gjorde någon form utav putmun, medan de andra två kommenterade mitt utseende på Afrikaans. Fattar ni hur störande beteende det är, och hur frusterande det är att man typ förväntas att antingen bli smickrad eller så struntar de helt och hållet i förnedrande det kan kännas? I Sverige käftar jag emot, men här känns det inte lika självklart eftersom att jag inte kan språket och inte vet exakt vad de sa (även om temat var tydligt).
På hemvägen hände något jag är lite kluven till. Jag promenerade med ganska tunga kassar då jag hade handlat frukt och vatten, och eftersom att det var runt 25 grader mitt på dagen så var det en ganska svettig upplevelse. När jag går längst en väg passerar en bil med två unga tjänstemän, som arbetar på ett lokalt larmföretag. Jag ser hur de parkerar vid ett hus längre bort på vägen, och en utav männen kliver ur och promenerar åt mitt håll. Väl framme vid mig är han vänlig nog att fråga om jag är okej och erbjuder sig att bära mina kassar en bit. Detta är jättevänligt, men det som blir lite besvärande är att efter bara ett par artighetsfraser så tycker han att vi måste ju gå ut någon gång och festa ihop. Detta behöver ju knappast vara någonting mer än en vänlig person som vill umgås, men jag måste erkänna att min första tanke är att vara misstänksam över egentliga avsikter. Hur tråkigt är det inte att man ska känna så i samhället? Att det inte bara ska kännas som att "jippie, en ny vän, vad härlig han verkar"?
Martina (samma tjej som i tidigare inlägg) var här och sov igår och hade mycket att lära ut om Sydafrika. Hon sa något som jag tror stämmer alltför väl "Us girls, we must be streetsmart when we're out there".
Jag och Tina när jag kom tillbaks. Hon och Ronja förberedda en god biffgryta till lunch, välbehövt efter min långa promenad.
Kommentarer
Trackback