all along there was a fever


Up my nose bild som faktiskt blev den mest lyckade i högen..

Jag är nu, hastigt, inslungad i en tentaperiod. Det är ingen övermäktig uppgift i antal ord som skall lämnas in, men det är ett omfattande arbete som kräver djupa analyser och en god förmåga att sålla i allt material som finns tillgängligt där ute i artikeldatabaser och kurslitteratur. Tanken är att analysera utveckling i ett utvecklingsland i förhållande till demokrati, fred, ekonomi och mänskliga rättigheter. Ja, alltså vi har inte fått frågeformuleringarna ännu så jag vet inte exakt hur detta ska gå till.

Anyway. Stress arbetar in mysterious ways. Jag har sträckläst tre böcker, två artiklar och har en hel och en tredjedels bok kvar samt sex artiklar kvar - dessa skulle helst alltså varit hyfsat färdiglästa till idag om jag nu vill ha dem i i åtanke när jag skriver på arbetet. Men så ska man käka bra, träna, vila, sova och ha tid med alla sina egna små störiga sysslor.

Vad menar jag då med "störiga sysslor?"
Jo förstår ni - de där grejorna man gör för att man känner att man behöver det. Alltså det kan vara att läsa bloggar, spela yatzy med sig själv, titta på hollywood fruar eller vad fan som helst. Kriterierna för att denna syssla ska räknas in i kategorin störig är 1) att man är sjukt oproduktiv när man genomför den) 2) att man inte bryr sig egentligen (jag räknar knappast ihop mina poäng i yatzy innan jag börjar en ny omgång) 3) att man ändå känner ett behov att utföra den. 4) att den tar tid som man egentligen bör lägga ned på annat om man ser det i förhållande till rådande studiebörda eller dylikt. 

Hur kommer det sig då att man inte lägger av med de störiga sysslorna?
Därför att - och detta är alltså av stor vikt - man inte är en maskin! That's right. Man har behov, energinivåer och en hjärna som inte alltid vill stimuleras på det akademiska sättet. Inte kan jag ge den vetenskapliga förklaringen. Jag vet bara att de gånger jag avbryter sysslorna för att "jag skulle ju kunna klämma in lite extra studier" fastän jag verkligen känner att jag behöver stänga av - ja, då mår jag omedelbart dåligt och känner smygande stressreflexer.  Det har jag lärt mig att ta stor tilltro i såhär under stressiga tider. Att oavsett hur mycket jag har att göra så har jag alltid tid för mina en-två timmar om dagen (minst, men efter åtta får jag ändå inget gjort nuförtiden så senkvällarna räknas inte in i tid som hade kunnat utnyttjas i alla fall) att göra oporoduktiva sysslor som förmodligen skulle störa en och annan person som anser att det är slöseri med tid och liv. Därav epitetet "störig" framför verbet "syssla".
 
Sjukt onödig text. Faktiskt helt otroligt. Men å andra sidan är det här ju min blogg så far åt helvete:) FÖR ÖVRIGT har jag faktiskt blivit  mycket sämre på att skriva på svenska efter min tid på detta engelska universitetsprogram. Därav denna oerhört frustrerande text - för er som är petiga. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback