bearbetning

Jag minns att jag blev alldeles stel i kroppen. Att jag tänkte "snart så kommer jag att reagera. Vilken sekund som helst nu, och från och med då ser livet annorlunda ut". Det var en mycket lång sekund eller flera korta kanske - sen släppte tillfällig kontroll och byttes ut till någonting som jag inte vill försöka förklara på djupet. Det går inte. Det går inte att avgöra om det var där och då jag förändrades och om förändringen är för alltid, och ibland tror jag fortfarande att det är en film jag sett som återspelar sig i mina tankar då jag minns tillbaks. Men så är det inte en film, det var aldrig det, och ibland känner jag mig oförmögen att gå vidare samtidigt som jag kanske faktiskt har det.

Den absolut ensammaste och mest desperata halvtimmen i mitt liv passerade direkt efter beskedet. Oftast när jag ska beskriva någonting så, som om det vore ett unikt tillfälle i livet, så känns det överdrivet. Men den här gången stämmer det in på punkt och pricka. Jag har aldrig någonsin, någonsin känt en så stor ensamhet och oförmåga att hejda mina impulser. Det föddes någonting i mig. Alldeles nya fält med känslor och tankar, brutalt utkastade på en yta som jag aldrig förut hade gått på.

Det är lite som att tvingas bo på en plats där man inte känner sig hemma och inte heller vill stanna. Man ser inte sig själv trivas i den nya miljön, det är för mycket som saknas. Och först vill man inte ens försöka vänja sig. Man vill bara bort, bort, tillbaks, aldrig återvända. Få förtränga att man någonsin varit där.

Tiden läker inte alla sår. Det är man själv som gör det. Man ger sig ut på det där sablarns fältet i all motvind, och man härdar. Vackra dagar så blir man till slut bättre. Även om det fortfarande känns i mig, så har många av dessa vackra dagar faktiskt varit. Jag saknar dig än, ibland önskar jag att tiden som passerat sedan sist var blott ett påhitt och ibland så önskar jag mig längre fram, men mest så önskar jag mig dig och det som var du, här, nu. Så hade vi delat de vackra dagarna istället.


Kommentarer
elin säger:

Fint

2012-04-02 | 00:55:07
Bloggadress: http://dissolve.blogg.se/
Sara säger:

Kärleksmorgonkram till dig. Och några sanna ord från en klok man.



"Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag

Och någonting alldeles oväntat sker.

Världen förändrar sig varje dag,

Men ibland blir den aldrig densamma mer."

Alf Henrikson

2012-04-02 | 08:19:19
Bloggadress: http://litets.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback