ett minne som poppade upp

Plötsligt kom jag att tänka på den fest hos mig där toastolen på nedervåningen sprack. Helt störd händelse, och du var så rar och ringde dagen efter för att se hur jag mådde för du tyckte synd om mig som skulle få betala en ny. Du föreslog att ses, så vi åkte in till stan. Promenerade omkring, minglade med ett fyllo, köpte strumpor till dig (vi var båda överens om att de skulle vara låga, vita och utan motiv), kollade lite filmer på Casablanca på Sveavägen... Umgicks en stund.

När du sedan fixade en insamling för bidrag till toastolen överträffade du dig själv.
Du var så jävla gullig!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback